Trafikverket pekar ut Gävle Flygplats (Rörberg) som den bästa lösningen för sjukvården i Gävleborg

 Idag kom då trafikverket med sin rapport om Beredskapsflygplats i Gävleborg. Det är inte någon kioskvältare utan kommer fram med redan kända fakta. Vi i Region Gävleborg har såklart hjälpt trafikverket med nödvändiga underlag och där har vi fört fram behovet av sjukvårdstransporter med flyg och helikopter.

Tyvärr verkar det ha gått troll i själva frågan. Många är fastlåsta i sina positioner och ingen fakta verkar lösa upp de låsningar som finns. De enda som har gjort det är moderaterna i Gävle och delar i den nya regionledningen. 

Sjukvården har behov av luftburna ambulanstransporter med flyg och helikopter. Detta för att snabbt kunna transportera akuta sjuka patienter längre avstånd. Idag har vi inte en fungerande logistisk lösning i och med att man tvingas använda bl.a. Arlanda. Detta framkom tydligt under pandemin och det var just det som fick mig att ompröva mitt ställningstagande. 

När man sedan gräver lite ytterligare i detta så ser man att detta stöds även av professionen och övriga aktörer runt om i samhället, så nu även Trafikverket. Det är bra att vi kan samlas kring sjukvårdens behov för att sedan kunna jobba fram en bra lösning.

Nu verkar det gått väldigt mycket prestige i detta från andra politiker. Såväl oppositionens regionpolitiker(som för övrigt är Söderhamnspolitiker också) så finns inget annat än Söderhamn. Man verkar inte sätta patienterna främst utan ser detta som någon lokalpolitiskt projekt, tråkigt.

I Gävle har kommunledningen bestämt att man ska göra allt för att förstöra den infrastruktur som finns. Är det inte solceller på hela rullbanan så är det en kraftledning rakt över banan istället(trots att det går att leda runt eller gräva ned)

Vi i regionen har försökt få till en dialog med Gävle kommun men de har inte visat något stort intresse, nu verkar det ändå kunna bli en träff. Söderhamn kommun vill verkligen ha sin flygplats kvar, vilket är bra. Men när man frågar om de har budgeterat för de kostnader som blir, det handlar om upp till 10miljoner per år, så får man mer svävande svar. Är det så att man verkligen vill återöppna sin flygplats så måste man nog vara tydlig med att man också tänker betala, för ingen annan kommer göra det.

Sedan är frågan om vad en beredskapsflygplats ska vara till för och vilka samhällsaktörer som den ska serva. Sjukvården råder det inga tvivel om, vilket även trafikverket och övriga lyfter fram. Sedan är det kanske brandflyget som behöver kunna utgå från en flygplats. Till viss del finns behov från kustbevakningen och polisen som behöver kunna tanka sina helikoptrar. Sedan har vi såklart försvaret och de behöver nog alla flygbaser de kan få tillgång till. Bara där borde man stoppa förstörelsen av Rörberg, vilket säkert kommer hända.

Från rapporten

Fullmäktige med ett bra samtalsklimat (för en gångs skull)

I veckan har vi återigen haft regionfullmäktige. En av dagarna genomförde fullmäktige en utbildning om hur man kan stärka fullmäktiges makt. Vi pratade även en del om samtalsklimatet mellan oss politiker i regionen och hur det kan förbättras. Det var helt klart en bra utbildning där vi fick möjlighet att reflektera över våra uppdrag och vad vi kan göra för att göra så bra som möjligt med våra nya uppdrag.

Idag hade vi själva fullmäktigemötet med en ganska mager lista med ärenden på dagordning. Däremot var det en rad interpellationer och frågor som behandlades. Interpellationer och frågor är ett viktigt demokratiskt verktyg som ger oppositionen möjlighet att lyfta aktuella frågor för debatt. Ambitionen från oss i den nya majoriteten är att försöka hantera dessa frågor så seriöst vi bara kan och ge de svar vi kan ge.

Tidigare genom åren har samtalsklimatet blivit tuffare och tuffare med någon form av bottennapp på senaste fullmäktigemötet, idag var det något helt annat. Kanske är det så att vår utbildning vi genomförde gav effekt vilket får ses som positivt. Känslan när man åkte hem var bra och jag hoppas att alla i fullmäktige kände lika dant. 

En fråga som kom upp i debatten var om den nya majoritetens politiska överenskommelse. Jag förstår att man efterfrågar den och det är andra som gärna vill sätta tänderna i den också. 

Vi har från allra första början sagt i den nya majoriteten att den sakpolitiska överenskommelse som finns kommer att kommuniceras via budget. Redan när vi presenterade budget och plan för 2023-2025 så gav vi tydliga besked att vi kommer jobba lite annorlunda genom att ha ett längre perspektiv. 

Dessutom så kommer vi vara tydligare hur vi ska följa utvecklingen för att se att vi går åt rätt håll. Därtill kommer vi också lägga en del konkreta uppdrag varje år som kommer genomföras och följas upp. Detta för att få en tydligare styrning och uppföljning. Exempelvis så gav vi ett uppdrag att revidera hälsovalshandboken under 2023. Och det är klart att vi i vår politiska överenskommelse har många delar som just handlar om primärvården och hur vi vill förändra hälsovalshandboken, vilket nu kommer jobbas in i den nya handboken. Vi gör en mindre justering nu till 2024 men har för avsikt att göra ett större arbete inför 2025.

Det är klart att de som inte är vana att jobba på detta sätt kan tycka att det är lite konstigt utan gärna vill ha ett Tidöavtal som man kan nagelfara. Men jag tror att detta sätt blir mycket bättre och mer relevant. Vi kan kommunicera när de olika delarna genomförs istället för att nu redan lyfta fram det som kommer göras senare under mandatperioden. 

Två dagar med verksamhetsbesök på Gävle sjukhus

Denna vecka fick jag möjligheten att göra besök i våra verksamheter. Alltid kul att komma ut och träffa våra medarbetare och höra dem berätta om sin verksamhet.

I onsdags var det besök på Onkologen där vi fick en bra genomgång om deras viktiga arbete. Vi pratade om cancervården men också den så viktiga palliativa vården. Det känns att det är en väl fungerande enhet där medarbetarna trivs och man har ett bra klimat. Men det märks också att det är mycket för dem att göra och det är en liten speciell verksamhet med tanke på att man jobbar med många palliativa patienter och dessa anhöriga. Efter att själv ha upplevt den palliativa vården som anhörig på slutet så förstår man att det krävs det där extra för att ta hand om såväl patienten men även få tid att sitta ned och prata med de anhöriga. Intressant också att höra deras tankar kring de förslag som vi pratat mycket om, Mellanvård och Hospice. Men sedan ser man att det finns mycket att göra med våra lokaler och behovet av att Framtidsbygget blir klart. Men det känns inte bra att det drar ut så mycket på tiden för de som idag är de utslitna och gamla lokalerna som ska rivas blir ju kvar där i flera år. Det kändes som våra medarbetare börjar ge upp om att få nya lokaler, det pratas och planeras men man känner inte att det blir något. 

Så igår besökte vi en annan väl fungerande enhet på sjukhuset, Gastromottagning och Endokrinmottagningen. En liten mindre enhet där medarbetarna trivs och då blir det intressant att få inspel på vad det är som gör att man trivs på jobbet. Just att det är en mindre enhet där man får vara med och styra sitt egna arbete är en viktig faktor. Man tar hand om sina patienter som man känner väl och hjälper dem. Att ha bra kollegor som man trivs med är såklart också en grundförutsättning. Att man sedan har en bra chef visste jag redan men det märks när man kommer in. Vi fick även veta om hur man nu jobbar med Dexa-mätningar för att mäta bentäthet och benskörhet. Även diabetessköterskorna och fotvården fick möjlighet  att berätta om sitt jobb. 

Två mycket bra och inspirerande besök som ger mycket energi.

Nu har jag avslutat veckan med att i ett par dagar träffa mina förbundsordförandekollegor i landet där vi har haft bra och kreativa samtal med partiledning och riksorganisationen. Nu är det dags att ta helg.