Ohederlig retorik kring utbyggnaden av Akuten på Gävle sjukhus

Ibland kan jag tycka att politik är ohederliges konst. Som politisk motståndare har man inte för avsikt att höra det som sägs utan väljer att fultolka sin motståndare. Det händer ganska ofta och det är tröttsamt när man blir utsatt för det. För det spelar ingen roll hur mycket man försöker förklara, vill man inte förstå så vill man inte och då hjälper inte all information i världen. Jag ska erkänna att det kan hända att jag också använder denna teknik någon gång ibland eftersom det är ganska framgångsrikt, men dock lika frustrerande och irriterande när det händer.

Det hände nu på fullmäktige och så sent som dagens debattartikel från det socialdemokratiska regionrådet Lahenkorva.

Jag blev intervjuad av Gefle Dagblad för ett tag sedan kring frågan att vi nu ska ta upp lån för att kunna betala våra investeringar. Vi har ökat investeringstakten så mycket så vi klarar inte av att betala investeringarna med vårt eget kassaflöde. Det är i sig ingen dramatik, utan det är så man måste göra när vi investerar och avskrivningarna inte täcker de utbetalningar som ska göras.

Men jag förklarade även att vi inte har råd på sikt att investera i den takt vi nu gör. Vi har gått från investeringskostnader på 500miljoner/år till en miljard/år. Det i sin tur kommer driva upp kapitalkostnaderna och avskrivningar som ska tas av driften framöver. Detta förklarade jag för journalisten som skrev det. Då blir frågan såklart vilka objekt vi inte ska investera i. Jag sa att det är inte klart än men att vi ska fortsätta med de investeringar som pågår men kommande kanske vi måste skjuta lite på framtiden, alltså inte låta bli att göra dem utan göra dem lite senare. Vilka och hur är något vi tittar på. Jag sa att vi inte kommer panikbromsa utan detta måste göras på ett smart sätt.

Då skrev GD vilka projekt som är på gång och som de eventuellt kan se som hotade, ren spekulation från tidningen. Detta är inget konstigt utan helt i sin ordning.

Då dyker såklart en fråga från oppositionen upp på fullmäktige där man vill sätta bilden av att vi inte ska bygga om akuten i Gävle. Jag förklarar på samma sätt igen att det är tidningens funderingar kring vilka objekt som eventuellt kan omprövas medan vi har sagt att det som är på gång ska fortsätta och de som inte är det ska vi ompröva på ett sätt som inte äventyrar sjukvården och vår ekonomi. Men oppositionen kräver att jag ska gå ut med en dementi över det som tidningen skriver. Det är ju väldigt märkligt att dementera något som jag inte sagt utan något som någon annan eventuellt spekulerar i.  

Detta nöjer sig inte oppositionen med utan fortsätter tjata och insinuera på debattsidan om att ombyggnationen av akuten i Gävle inte kommer bli av. En liten ljusning dock i insändare är att han skriver ”Det är full förståeligt med tanke på att inflation och prisökningar dristigt ökar kostnader för byggnationer.”

Jag vet inte om denna bloggtext kommer hjälpa, men det ger i alla fall en korrekt bild över det som vi jobbar med. Vilka framtida projekt som kanske skjuts i tiden kommer vi såklart återkomma till, men det som byggs och planeras för inom närtid kommer fortsätta. 

En hektisk arbetsvecka går nu mot lite påskledighet.

 Vissa veckor är det mer och göra än andra med många olika möten och personer som man träffar. Andra veckor fylls med mer av samma. Just denna påskvecka har vi haft två dagars fullmäktige. Om det är någon som sett på den webbsändning som görs så tror jag inte man är så imponerad. 

Vi fattade tillslut beslut om en ny inköpspolicy där vi i den politiska ledningen nu har arbetat in mer av robusthet och möjliggörare för vårt lokala näringsliv. Samtidigt så har vi även lagt grunden för arbetet mot oseriösa leverantörer. I det stora hela så tror jag nog att vi i majoriteten och oppositionen är överens om mycket men ändå framställs debatten som att vi står jättelångt ifrån varandra. VI betade även av en ny säkerhetspolicy och ett par investeringsärenden. Sedan gör vi nu en justering i vårt regelverk för hälsocentraler i syfte att få till en bättre telefontillgänglighet. 

Tyvärr så tenderar debatterna att bli väldigt polariserande och man väljer att aktivt missförstå eller inte lyssna. Det kan göra mig frustrerad att oavsett vad jag säger så vill man fultolka och lägga ord i min mun. När jag sedan frågar vad oppositionen har för alternativa förslag så får man i princip alltid tillbaks att det är du som styr nu så fråga inte oss. 

Jag vet inte om oppositionen har missförstått sitt uppdrag. De ska absolut granska majoriteten och vara kritisk och ifrågasättande men ska man vara en seriös opposition så måste man också lägga alternativa förslag. Jag uppfattar som att socialdemokraternas strategi är att inte lägga några konkreta motförslag utan bara vara emot. Vänsterpartiet däremot är mer konstruktiva i sitt arbete och lägger en del förslag, ganska ofta så väljer sossarna att spontant stödja dem vid själva omröstningar. Centerpartiet har en liten annan roll, man är inte helt omöjliga att resonera med och har en del förslag också. Att vi inte är överens med V i så mycket förvånar nog ingen, de har blivit väldigt ideologiska. Centern kan vi komma överens med ibland, även de har valt en mer vänsterpolitik kan jag tycka men när det kommer till fri företagsamhet så tror jag att vi kan hitta varandra. Därför blev jag lite förvånad att man stödde V och S i sin inköpspolicy istället för den där vi lyfter fram just företagande och det lokala näringslivet.

I övrigt så spenderade vi dessa två dagar med regionfullmäktige(totalt 19 timmar) med att debattera interpellationer. Det är ett av oppositionens verktyg för att lyfta aktuella frågor och ställa majoriteten till svars. Oppositionen har nu valt strategin, vilken de har all rätt att göra, att skicka in en flod av interpellationer. Vad syftet är vet jag inte. Det är svårt att förstå att 34 interpellationer och frågor ska ge något genomslag för Gävleborgarna på såväl kort som lång sikt. För oss är det inga problem att svara på dem, men de som lyssnar och tittar på fullmäktige funderar nog vad vi håller på med. Som längst tror jag vi spenderade 3h på en av dessa interpellationer vilket sedan landade in i att vi är oense, hittar ingen samsyn och är fastlåsta i våra positioner. 

Men vi ska såklart komma ihåg att fullmäktige är otrolig viktig demokratisk arena. Det är där vi möts och kan offentligt diskutera våra politiska skillnader, för det är just det vi ska fokuserar på. Men frågan är om det finns andra, mer konstruktiva sätt, att göra det på.

Nu är det lite påskledigt och sedan laddar vi upp för nya bataljer

Äntligen är vi med i NATO

 Så kom äntligen den dagen som vi blev fullvärdiga medlemmar i NATO. Det har varit en krokig resa men som trots det har gått otroligt fort. Men så nu i torsdags så blev i vi äntligen medlemmar. 

Det har inte varit självklart genom åren att vi skulle ta det steget. För mig har detta också ändrats över tid. Har vi lyckats undvika två världskrig med att inte vara med i någon allians så har det såklart varit lyckosamt. Samtidigt förändras vår omvärld och vi ser hur Ryssland väljer att attackera just ett neutralt land som gränsar till dem och då är frågan om inte vi är mer sårbara som neutrala än att vara med i en fredsallians, som ändå NATO är. 

Vilka konsekvenser får detta för oss?

Det är klart att vi nu kommer kunna planera med att vi får stöd om vi blir attackerade samtidigt som vi ska stödja andra länder om det blir så. Det i sin tur innebär att vi kommer skicka våra soldater till andra länder om de blir attackerade. 

Sedan så behöver Sverige anpassa sig ännu mer till NATO och det gemensamma skyddet. Det innebär att vi ska ha ett försvar som komplettera andra länders och vi ska ha ett större försvar än vad vi haft tidigare. Sedan måste resten av samhället anpassa sig och vara förberedda på att stödja inte bara svensk militär utan även utländsk.

För Gävleborgs del så är Gävle hamn viktig men också våra järnvägsstråk, Ostkustbanan och Norra stambanan. Det är helt klart att järnvägar och hamnar behövs för att snabbt kunna förflytta materiel och militära trupper. Men även Gävle flygplats och Söderhamn f.d. flygflottilj kan komma behövas för detta. så vi måste rusta upp vår infrastruktur och framförallt inte förstöra den vi själva har. 

Men det känns bra att vi nu äntligen har tagit stegen och nu kommer vi alla fortsätta med att stärka vår beredskap för om det värsta som kan hända händer, d.v.s. att det blir krig. 

2årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina

 2 år har nu gått sedan Ryssland invaderade Ukraina. Ett fruktansvärt krig pågår för fullt i vår närhet och jag tror ingen av oss kan föreställa det fruktansvärt som händer där. 

Ett problem som blir är att det uppstår någon ny vardag för alla, även för oss som inte direkt berörs av kriget. Risken är nu att västs stöd till Ukraina avtar och man blir avtrubbad. Det är ett direkt hot med tanke på det som sägs från en presidentkandidat i USA och av vissa andra västledare. 

Detta hotar såklart inte bara Ukrainas suveränitet och demokrati utan är ytterst ett hot mot hela den demokratiska västvärlden. Detta påminner allt för mycket om det som utspelade sig före andra världskriget och om inte Putin stoppas nu så kommer konsekvenserna bli förödande. 

Men vad kan vi göra hos oss för att motverka detta?

Hela Europa och västvärlden måste nu säkerställa att vi producerar de vapen som Ukraina behöver. Inget är viktigare än att vi säkerställer att de har de absolut modernaste vapen i den omfattning som krävs. 

Men vi behöver även stödja Ukraina på fler sätt. Finns det annat stöd man kan ge till det civila samhället så behöver vi se till att de kan förmedlas dit. 

Vi måste även påminna alla om det som händer. Jag läste en insändare i tidningen idag från en som ansåg att vi inte ska lägga oss i utan låta Putin göra som han vill. Den dagen väst tystnar så kommer Ryssland vinna.

Vi måste även kraftsamla för att klara av vårt eget försvar, såväl civila som militära. Om det inte lyckas att stoppa Ryssland i Ukraina så kommer de fortsätta och då står andra av våra grannländer på tur och till slut så kommer även vi drabbas direkt med ryska trupper som kliver över gränsen.

Samtidigt som detta pågår så pågår ett informationskrig, vem ska sätta narrativet. Där måste vi alla, du och jag, stå upp för Ukraina och inte tro på den ryska propaganda som sköljer över oss, där blir denna insändare i GD idag ett litet steg mot att acceptera Rysslands retorik och krig.

På måndag hoppas jag verkligen att Ungern beslutar om att godkänna Sveriges ansökan till NATO. Detta är inte bara ett skydd för oss i Sverige utan det stärker hela det Europeiska samarbetet och försvaret mot Ryssen. 

Vi har lärt oss mycket av historien och vi kan stoppa detta vansinne till krig, men bara om vi står enade tillsammans. Därför flaggar Regionen idag med Ukrainas flagga utanför Ledningskontoret. Vi gjorde det för ett år sedan och kommer fortsätta med det till dess att Ryssland har lämnat Ukraina.

Ryssland får under inga omständigheter vinna kriget och det är vår skyldighet mot mänskligheten att göra allt vi kan för att så inte ska ske.

Rapporteringen om psykiatrin i Hudiksvall fortsätter

 Vi kan fortfarande läsa om rapporteringarna om Psykiatrin i Hudiksvall. Vi hör även oppositionens högljudda protester, såväl på fullmäktige som i tidningarna. Men som med allting så är sanningen mer nyanserad än oppositionens retorik.

För att ge en bild av läget så ska jag försöka förklara hur jag har uppfattat läget.

Vi har tidigare haft totalt 24 vårdplatser på Psykiatrin i Hudik, uppdelat på 10A och 10B med 12 vårdplatser var.

Beläggningen på 10B har varit 60% vilket är mycket lågt. Nästan hälften av platserna har varit utan patienter, trots detta så är avdelningen fullbemannad. Det går inte heller minska ned antalet platser i och med att det krävs minst 1 sjuksköterska på plats oavsett antalet patienter inskrivna. Dessutom ligger de två avdelningarna en bit ifrån varandra vilket har försvårat samverkan, det var sluss och minst tre låsta dörrar emellan. Sedan är 10B en gammal avdelning som har problem med asbest. Så av den anledningen så är det nog bra om patienter och personal inte befinner sig där.

Man har nu slagit ihop 10A och 10B och minskat ned antalet vårdplatser till 18, så antalet platser speglar nu mer den beläggningsgrad som har varit.

Man kan vända och vrida på retoriken men man har inte lagt ned psykosvården i Hudik. Sossarna kör hårt på att det ska vara ett politiskt beslut, men denna ordning har vi haft tidigare på somrarna och justering av vårdplatser görs hela tiden, både utökning och minskning. 

Sedan blev det en fråga om hur man blandar patienter vilket är en annan fråga. Vad jag förstår så går det att blanda men det är klart att det inte går att blanda hur som helst. Man har nu även ett utrymme s.k. Flygeln där man kan ta hand om några patienter som kräver lite extra och som kan vara stökiga.

Men det man inte från oppositionen  vill prata om är: 

• Vi öppnar nu en Psykakut vilket har varit efterlängtat under många år, än så länge är det ett Akutteam men de har lokaler som de kan ta hand om patienterna så man slipper ha dem på somatiska akuten. Man kollar på nya lokaler som finns i anslutning till avdelningen. Så man slipper transportera patienter i de mörka kulvertarna.
• Vi inför Mobilt arbetssätt som gör att man ska vårda patienterna mer i hemmet, om det är möjligt och gagnar patienterna. Detta gör andra regioner framgångsrikt.
• Man kommer även införa en ny avdelning för akutpsykpatienter så då blir det återigen möjlighet med 24 vårdplatser. Men de kommer vara samlokaliserade så man kan dela personal på ett effektivare sätt. Det kommer även bli enkelrum för alla patienter men för de patienter som har behov av att dela så kommer såklart den möjligheten finnas också. 
• Sedan har man även planer på ett Spot-team som andra regioner har infört och håller på att införa, se länkar från några exempel 

Örebro

Västernorrland

1177 Örnsköldsvik

Vecka med flera besök i verksamheterna

 Nu börjar arbetsveckan lida mot sitt slut. Det har varit en ganska intensiv vecka med flera intressanta besök i våra verksamheter.

Besök på Psykiatrin i Hudiksvall

Det har den senaste tiden varit mycket i media och debatt kring förändringarna på Psykiatrin i Hudiksvall. För att få en bra bild och samtala kring detta så bokade jag upp en träff med psykiatrin i Hudiksvall och besökte dem. Jag fick möjlighet att stämma av det som sagts och skrivits samtidigt som jag fick möjlighet att se utvecklingen som sker. 

Man har slagit ihop två avdelningar, psykos och allmänpsykiatrisk avdelning, och minskat totalt antal platser från 24 till 18. Det kan tyckas vara mycket men med tanke på att man haft ca 60% beläggning på psykosavdelningen så är det rimligt att man minskar ned något. Dessutom så är den gamla Psykosavdeningen full med asbets och är nog inte så hälsosam att jobba och vistas i, den lokalen behöver helt klart en sanering så den kan användas på ett bättre sätt. Man har även påbörjat arbetet med att inrätta en Psykakut, vilket har efterfrågats i många år. Sedan fick jag även till mig deras utvecklingsplaner och de ombyggnationer som de planerar för där man återigen kommer kunna ha 24 vårdplatser men då på ett mer effektivt sätt där man ska öppna en helt ny psykiatrisk akutvårdsavdelning. Men det är såklart inte så intressant för oppositionen att prata om. 

Besök på Inköpsavdelningen

Vi upphandlar mycket inom regionen, ca 8 miljarder av våra 12miljarder är upphandlat. Det innebär att vi behöver jobba effektivt och göra bra affärer. Intressant att höra hur man jobbar för att göra just detta. Med tanke på att vi håller på och tar fram en ny inköpspolicy så är det extra intressant att samtala kring hur vi kan skapa bra möjligheter för det lokala näringslivet samtidigt som vi ska ha en bra affärsmässighet. Sedan kommer hela beredskapsfrågan och robustheten in vilket är lite nytt för oss. Det känns verkligen som vi har en bra och professionell inköps- och upphandlingsorganisation. 

En dag med Ambulansen i Sandviken

Torsdagen spenderas jag 10h på och med ambulansen i Sandviken. Jag fick förmånen att åka med dem på deras utryckningar under ett arbetspass men också sitta ned i lugn och ro och få höra om deras vardag och de utmaningar som finns. En mycket givande dag helt klart, som tur var så var den lite lugnare än vanligt. Någon som slog mig var hur mycket primärvårdspatienter som de fick ta hand om, vilket de också berättade om. När man gör primärvårdens uppdrag så ökar risken att man inte finns till för de mest akuta. Jag fick även till mig hur triageringen har ändrats över tid vilket vi behöver titta mer på. Så nu ska jag boka in en dag på SOS alarm i Falun för att höra hur de arbetar och hur det kommer sig att så många icke akuta patienter blir uppdrag hos ambulansen. 

Fick även möjlighet att träffa inhyrd personal vilket ger mig en bild över hur vår ambulansverksamhet fungerar och hur det fungerar i andra regioner. Jag märkte att just 11h dygnsvilan ställer till det för oss och hur mycket svårare det blir att planera schema så alla får de 11h man nu är tvingad till att ha. 

Det var en intensiv besöksvecka med mycket besök och samtal. Det är helt klart ett av de givande delarna i uppdraget att vara förtroendevald. Att den gamla majoriteten inte var ute på samma sätt har också blivit uppenbart. Det har sagts till oss att det bara är oppositionen som gör besök, men då får man påminna dem om att det var vi som var oppositionen när vi gjorde besök och att vi nu som majoritet fortsätter med det.

Nu är det dags att ta helg, som kommer spenderas bl.a. med moderaterna i Hudiksvall imorgon lördag.

Beroendet av inhyrda läkare och sjuksköterskor måste minska

En stor fråga som vi jobbar med hos alla regioner är att minska beroende av inhyrd personal. Region Gävleborg har ca 7500 anställda, det rör sig om sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, lärare, ekonomer, projektledare och lärare. Det är väldigt många yrkesgrupper och det går inte att räkna upp alla, frågan är om vi ens vet vilka alla yrkesgrupper vi har anställda. Utöver detta så hyr vi även in personer. Det som det oftast pratas om är inhyrning av läkare och nu även sjuksköterskor. 

Vi hyr in läkare som motsvarar 103 årsarbetare utöver de 939läkre som vi har anställda. Samtidigt hyr vi in 166 sjuksköterskor utöver de 1971 sjuksköterskor vi har anställda. Denna inhyrning kostar oss i regionen 650miljoner kronor, vilket är näst högst i landet.

Problemet med inhyrning är såklart inte bara att de kostar mer än att ha någon anställd, till detta ska man då även räkna in att vi inte betalar för deras utbildning, semester eller när de är sjuka. Men totalt sett så kostar en inhyrd mer än en anställd. Men det stora problemet är kanske inte kostnaden i sig utan risk för att det kn brista i kontinuitet. Om det kommer en ny läkare varje vecka till en hälsocentral så tappar man kontinuiteten och kvalitén.

Samtidigt kan det vara helt rätt att hyra in en specialist ett par dagar i månaden som tar hand om vissa patienter.  Kontinuiteten finns då för dessa patienter som alltid får träffa samma läkare. Samma sak på en hälsocentral, har man hyrt in en läkare under flera år så finns det såklart kontinuitet.

Så i vissa fall är det bra med inhyrd personal och ibland är det inte, så det är som vanligt olika beroende på situation.

Däremot så blir det problem om man hyr in en person för att bemanna en schemarad. Det kan röra sig om en allmänsjuksköterska på en vårdavdelning som gör samma jobb som de som är anställda där men tjänar dubbelt så mycket. Vilka signaler skickar det till de som har valt att vara anställda. Det finns även exempel där du är anställd och din granne jobbar som inhyrd på samma avdelning men tjänar dubbelt så mycket som dig. Dessutom har det varit så ibland att hyrpersonalen väljer de pass de vill och sedan får de anställda ta de pass som de inte vill ha. 

Detta gör ju att man som inhyrd kan tjäna dubbelt så mycket, får semester när man vill och väljer de arbetspass som passar bäst. Varför ska man då vara kvar som anställd?

Nu gör vi i regionen en kraftsamling för att minska beroende. Vi ska alltså inte ta bort all inhyrd, för de finns situationen där de behövs. Men när vi väl hyr in ska det göras till rimliga priser. Nu har alla 21 regioner gjort en gemensam upphandling där vi har ett fast pris för läkare och ett för sjuksköterskor. Så oavsett var du går in och jobbar så betalar regionen samma belopp(rent praktiskt är det det tre olika prisområden som beror på om de ska jobba i storstad, tätort eller landsbygd).

Tidigare har vi i Region Gävleborg tidigare haft ett avtal där vi har upphandlar på varje avrop av inhyrning. Detta befarade vi skulle bli kostnadsdrivande vilket det har visat sig.

Nu är nytt avtal på gång och vi har gjort insatser för att minska beroende, men det kommer såklart krävas mer. Vi följer detta nu noggrant och målsättningen i Hälso- och sjukvårdsnämnden är att nå ned till kostnader för inhyrd motsvarande 90mnkr. Vi kommer inom kort få den första rapporten om hur det gått det sista kvartalet förra året. 

Parkering

Parkeringssituationen på våra sjukhus är alltid en aktuell fråga. Vi har sett under många år hur man medvetet, eller omedvetet, har ignorerat de behov av parkeringar som finns. I opposition så lyckades vi dock få till några förbättringar där man bl.a. utökade antalet parkeringar på Gävle sjukhus. 

Men problemet med att få till fungerande parkeringsmöjligheter för våra patienter och besökare är en viktig fråga. För vad ska man med sjukvård och sjukhus till om man inte kan ta sig dit på ett enkelt sätt.

Vi kan även läsa i tidningarna titt som tätt hur patienter upplever detta. Vi har även på slutet haft en diskussion kring våra personalparkeringar och det beslut som vi tvingades göra att börja ta betalt för dem.

Så i budget för 2024 har vi i den styrande majoriteten beslutat att en översyn ska göras:

Uppdrag - Genomlysning av parkeringsbehoven
Parkeringsbehoven ses över inom ramen för lokalförsörjningsplanen. Detta utifrån parametrar som antal parkeringsplatser för bilar och cyklar samt fordonsflöden vid olika tider på dygnet.

Sedan är frågan, kommer vi kunna mätta de behov som finns? Svaret på den frågan är inte helt enkel. Det finns ju en logik att ju lättare det är att ta sig med bil till sjukhuset desto fler kommer göra det. På samma sätt är logiken att ju enklare det är att åka buss desto fler kommer göra det. 

Sedan vet vi också att behovet av parkeringar varierar över veckans dagar och dygnets timmar. På helgerna är det såklart lättare att parkera medan just kl 13 på veckodagarna, framförallt i början på veckan, är det mycket svårare. Då görs många besök och skiftbytet mellan förmiddagen och eftermiddagen görs vid den tiden och då överlappar vi bemanningen vilket innebär att man har inte hunnit åkt hem från jobbet än medans de som jobbar eftermiddag ska parkera och in till sjukhuset. 

Sedan vill alla parkera så nära som möjligt vilket gör att de platser som ligger närmast entrén går åt först. Man kanske t.o.m. alltid kollar där först innan man fortsätter längre och längre bort för att hitta den närmast tillgängliga. (Kan erkänna att jag gör själv på det sättet)

Men denna logik får inte vara hindrande i vårt arbete att underlätta för Gävleborgarna. Vi måste säkerställa att det finns tillräckligt med platser för såväl patienter, besökare och medarbetare. På ett sjukhus som Hudiksvall så är det ont om mark att ha parkering på. För vi bygger om och behöver använda marken för tillfällig uppställning av material och bodar.

Bollnäs sjukhus där pågår redan arbetet, vi har tillskapat fler platser vid sjukhuset och fler kommer det att bli. Men det blir spännande att se om tillgängligheten ökar eller om antalet bilar ökar i samma takt.

Men vi tar nu tag i detta och kommer göra denna genomlysning och ambitionen är att det ska bli lättare för alla att ta sig till vården. Men vi alla måste ha lite tålamod, det tar tid att göra sådana insatser. 

Regionfullmäktige med långa och hetsiga debatter

 Har idag spenderat dagen på Regionfullmäktige som hålls i Bollnäs Folkhögskola. Det är en tillställning som vissa tycker är det bästa som händer under en månad medan andra, förmodligen de flesta, tycker det är en konstig tillställning med låg debattnivå med personliga påhopp.

För det första måste man bena ut vad är Fullmäktige och vad är syftet med dessa möten. Man kan se fullmäktige som regionens riksdag där vi 75 folkvalda regionpolitiker fattar de stora besluten som berör sjukvård, kollektivtrafik, regional kultur och regional utveckling. 

Ärenden som beslutas där förbereds i andra organ innan de kommer till fullmäktige så alla vet vart man står i själva sakfrågan och nu är det första gången man diskuterar den i ett öppet forum. Eftersom vi (M,KD,SVG,SD) har majoritet så vet man dessutom redan utfallet av eventuella omröstningar. Men att man diskuterar en fråga som alla redan vet vad alla tycker och vilket utfall det kommer bli kan tyckas märklig. Men det är otroligt viktigt att man i en demokrati lyfter upp dessa och fattar beslut i ett forum som allmänheten och journalister har tillträde till.

Sedan finns det möjlighet för ledamöter att själva lägga förslag, motioner, som bereds inom organisationen och Regionstyrelsen för att sedan komma till fullmäktige för beslut. Även dessa vet man hur utfallet kommer bli eftersom vi har en majoritet som redan innan sagt vad man tycker. Men även här är det viktigt att de hanteras med respekt och man diskuterar frågorna öppet. Sedan är det i praktiken bara oppositionen som lägger motioner.

Därtill kan man som ledamot, oftast oppositionen, ställa frågor till ansvarig ordförande eller vice ordförande i regionen. Det kan handla om en fråga som är aktuell där man vill veta vad som händer och varför eller så vill man veta vad majoriteten tycker i en sakfråga. Dessa debatter kan ofta dra ut på tiden och bli ganska långdragna. Oppositionen vill såklart diskutera dessa och ställa majoriteten till svars och majoriteten ser det som en möjlighet att berätta vad man gör och lyckas åstadkomma. Så även dessa debatter är viktiga i en demokrati.

Men det som många reagerar på är hur vi beter oss mot varandra. Det blir allt som ofta personpåhopp och man väljer att hellre fultolka det som sägs än faktiskt lyssna nyfiket och försöka förstå varandra. Sedan är det mycket retorik och taktik i dessa debatter som man måste förstå. Om du t.ex. får en fråga och svarar vad du tycker på ett tydligt sätt så kommer din motståndare per automatik misstolka och berätta för alla vad du egentligen sa och sedan peppra med fler frågor. Man är inte intresserad av svaret utan endast göra påhopp på den andra sidan.

Är det bara den ena sidan som gör så, nej. Jag skulle säga att båda sidorna, majoritet och opposition, gör på samma sätt. Vi har försökt lyft detta och få alla ledamöter att tänka till och faktiskt få till en bättre och mer respektfull diskussion, men det har inte gått utan det blir snarare bara värre.

Jag hoppas att vi en dag kan komma dit där vi verkligen är nyfikna på vad dina motståndare säger och för debatten framåt, men det är nog ganska långt kvar till dess att det händer. Värt att säga att det är ungefär på samma sätt i andra fullmäktige och även i riksdagen, så det kanske ska vara så.

Framtiden för Baldersnäs Hälsocentral

 Gävleborg har ett av de bästa vårdvalsystemen i landet. Det tycker inte bara jag utan bekräftas av vårdgivare som har verksamhet i flera län och vi ser det när vi jämför. Det har inneburit att vi har ganska många hälsocentraler. Det är bra för det skapar förutsättningar för en god och nära vård på riktigt, för det är våra hälsocentraler och dess filialer som är grunden i den goda och nära vården.

Trots detta så har några hälsocentraler varit i blåsväder genom åren, exempelvis Hofors HC som man tidigare tog ur vårdvalet(som sedan kom tillbaks igen), Ljusne HC som den privata aktören valde att stänga p.g.a. av för dåligt patientunderlag och svårt ekonomiskt. läge Det som fortfarande är i ropet är Baldersnäs som har haft svårt de senaste åren. Under pandemin valde man att stänga den och endast ta emot patienter med luftvägsproblem, d.v.s. misstänkt covid. Man har även bedrivit vaccinationsverksamhet där både under pandemin och efter. 

Nu pågår en häxjakt från oppositionen, d.v.s. de som stängde den, mot oss i majoriteten för att vi inte öppnar den. Det de inte verkar förstå är att det är deras arv vi nu försöker städa upp. I höstas så kunde vi öppna upp hälsocentralen någon dag i veckan för vissa planerade besök, vilket var ett första steg. Vi fortsätter att hitta lösningar för att kunna öppna mer vilket jag verkligen hoppas och tror vi kommer lyckas med. 

Men det är klart att det finns vissa förutsättningar för att vi ska lyckas med detta. Vi måste rekrytera personal, för de som jobbade där har man flyttat till andra enheter. Alternativt får vi hyra in viss personal, vilket vi gör på de flesta andra enheterna. Sedan måste tillräckligt många patienter vara listade där. För det är självklart att har man för få patienter så går det inte att ha en fullvärdig hälsocentral. Vi tittar nu på hur många som ska behöva vara listade för att det ska fungera och det finns lite olika uppfattningar om det. Men ska man tänka sig att vi ska 1100 listade/läkare så bör det fungera att ha strax över 2000 listade så man kan ha två läkare på enheten, då kan man hantera ledighet och sjukskrivningar och annat. Men sjunker antalet till under 1000 listade så förstår vi alla att en sådan enhet kan inte överleva och då är det Gävleborgarna som har valt att stänga en enhet, inte vi politiker.

Vi har nu förslag på revidering av regelverket ute på remiss där vi vill förstärka möjligheten att driva mindre enheter. Dessa förslag har tagits fram i dialog med vårdgivare, patienter och alla politiska partier i regionen. Jag ser fram emot att se vad remissinstanserna nu svarar och vad i detta vi kommer jobba in i den nya handboken som kommer gälla från 1/1-2025.

Att jobba politiskt är ett hantverk. Det är många aktörer som är med och som man ska lyssna till och ha dialog med. Men det är det som också är det inspirerande med politik, att genom dialog och samförstånd göra skillnad för Gävleborgarna på riktigt. Sedan kan jag tycka ibland att det tar lite för lång tid att göra förändringar, men som liberalkonservativ så ska det inte gå för fort utan man ska skynda långsamt.