Nu ska den centrala administrationen effektiviseras

 I veckan genomförde vi i den nya regionmajoriteten vårt första regionstyrelsemöte. För vissa var detta det första mötet och man blev chockad över den ton och politiskt klimat som finns i rummet. Jag antar att oppositionen är lite extra spänd och gärna vill synas och höras i och med att det webbsänds så det finns för allmänhetens beskådan. Jag antar att man även var lite nervös inför att för första gången vara i opposition och inte veta riktigt hur man ska göra och tänka, men det kommer nog bli bättre.

Vi beslutade bl.a. om direktiv för hur man ska genomföra genomlysningen över den centrala administrationen. Detta viktiga beslut skapar såklart en del oro i organisationen med tanke på att man ska gå igenom vad vi gör och om det går att göra saker effektivare eller kanske t.o.m. sluta med vissa delar. Oppositionen var såklart upprörd, "hur ska man kunna utreda utan att ni säger vad som ska bort och vad som ska vara kvar". Det är just det som är själva grejen med denna utredning, d.v.s. ta reda på vad vi gör och om det går att göra på annat sätt.

Våra direktiv gick kort ut på

• Utredningen gäller bara Regionstyrelseförvaltningens verksamhet(ca 800anställa och en omsättning på 2mdr)
• Se vad som görs och vad som vi är skyldiga att göra och inte.
• Ta fram hur respektive verksamhet finansieras, är det via skatteanslag, internfinansiering eller via annan extern finansiering som ex. 1:1 medel eller riktade statsbidrag.
• Ingen del av det som görs får flyttas till annan förvaltning i syfte att spara pengar på regionstyrelsen
• Se hur andra regioner jobbar och gör en benchmarking med lämpliga regioner
• Förslag på åtgärder ska tas fram som motsvarar 2, 5 resp. 10% av styrelsens omsättning(Exkl vårdvalet) Detta motsvarar 40, 100 resp 200mnkr.
• Utredningen ska vara klar till arbetet med budgetförutsättningar d.v.s. maj
• Under tiden ska det råda restriktivitet på åter och nyanställningar, läs anställningsstopp.

Detta tyckte oppositionen var otydligt, men det var ganska väntat. De ville dessutom skjuta på beslutet en månad för att kunna läsa på ärendet och komma med motförslag.

Mycket av diskussionen på veckans styrelsemöte handlade om formalia mer än politik men jag tror nog att när våra arbetsformer sätter sig så kommer vi kunna prata mer politik. Men något som både den nya oppositionen och vi i majoriteten behöver fundera på är hur vi utrycker oss och vilket klimat vi skapar.

Sjukvården behöver Rörberg(Gävle Flygplats)

 Frågan om beredskapsflygplats i Gävleborg och Rörberg lever vidare. Detta är en som varit på tapeten under lång tid. 

För min del började det 2015 när Gävle kommun började prata om att lägga ned Gävle flygplats(som den heter). Man ansåg att kommunen inte ska driva en flygplats och att behovet inte fanns längre. Tidigare hade man haft lite reguljär- och chartertrafik och lantmäteriet använde flygplatsen för sin verksamhet. Visst annat privatflyg använde den också men även SAS använde flygplatsen för att träna sina piloter att landa och starta. Regionen använde den för ambulansflyg samt för ambulanshelikopter men även räddningstjänst använde den för brandflyg. Det var säkert fler som använde flygplatsen, men det var detta man pratade om.

Kommunen frågade då Regionen om man hade behov av flygplatsen. Svaret från regionen var att den inte behövdes utan man kunde använda Arlanda istället för ambulansflyget, och man skulle hitta en annan lösning för helikoptern. 

Så då beslutade kommunen att ta bort Rörberg som en instrumentflygplats och ha den som en vackertväderflygplats bara. Vi skulle kunna landa/starta där om det var fint väder och flygplatsen skulle då fungera som tidigare. 

Jag blev sedan kommunalråd 2018 och då ville kommunen sälja marken till Facebook eftersom flygplatsen inte behövdes. Facebook drog sig ganska snabbt ur affären och den detaljplan som skulle användas för att göra om flygplatsen till industrimark upphävdes och allt återgick till det som var innan. 

Sedan när jag hade återgått till regionen 2020 som regionråd så upptäckte jag att regionen hade märkt att det inte gick att använda Arlanda under pandemin och att man inte hade en fullgod logistisk löning för ambulansflygransporter. 

I samma veva började staten se över behoven av beredskapsflygplatser och ställde då frågan till regionen hur vi såg på saken. Då fanns det såklart en möjlighet för regionen att göra något. Vi hade ingen fungerande lösning för ambulansflyg, det blev inte någon industri på Rörberg och man behövde flygplatser för beredskap. 

Hur mycket kan ett regionråd ljuga egentligen?

 Ibland kan man fråga sig hur långt kan man gå för att skriva om historian och förvanska sanningen. Nu tror jag ändå det nyvalda oppositionsregionrådet från Socialdemokraterna, Jan Lahenkorva, får ett pris i det mest självgoda och förvanskade debattartikel i modern tid.

I en debattartikel försöker regionrådet få läsarna att tro att vi moderaterna nu har påbörjat nedmonteringen av sjukvården i länet.

Några citat från artikeln:

”Såväl hälsocentralen som familjeläkarjouren förbereddes för återöppnande enligt våra direktiv.”

”Både Baldersnäs hälsocentral och familjeläkarjouren i Sandviken är fortsatt stängda.”

”passivitet och tysthet talar ju trots allt sitt tydliga språk: först läggs Ljusne hälsocentral ner, sedan hälsocentralen i Bollnäs och nu står tydligen familjeläkarjouren i Sandviken på tur.”

Den gamla majoriteten stängde såväl Baldersnäs som Iggesund Hälsocentral under pandemin, vilket är helt korrekt. Primärvårdsjouren stängdes också i Sandviken, korrekt. Det lät då som det var tillfälligt men det har blivit helt uppenbart att tanken var att det skulle vara permanent, men man sa inte det till någon. 

På pappret skulle Baldersnäs och Iggesund öppnas den 1/1-23 men inget har gjorts från den gamla majoriteten för att det så ska ske. Man har inte heller ansökt om de dispenser som krävs för att kunna fortsätta ha dem stängda. Det fanns inga politiska direktiv, varken beslutad i nämnd eller av ordförande på delegation, att dessa skulle öppnas. Om det fanns ett arbete från den gamla majoriteten som gjorde att de skulle öppnas 1/1-23 så skulle det väl ha öppnats. Dessa enheter VAR STÄNGDA första januari.

Familjeläkarjouren är stängd p.g.a. av bristande lokaler och jag har inte sett något som helst ärende om att dessa ska renoveras eller sett något annat som skulle kunna påvisa något politiskt initiativ att dessa skulle öppnas.

Ljusne Hälsocentral stängdes under en socialdemokratisk regionmajoritet. Det var det privata företagen som drev den som stängde eftersom det saknades personal och inte gick att få ekonomi i den enheten p.g.a. av att vårt regelverk är utformat på ett visst sätt.

Så att man har mage att ljuga på detta sätt är mycket anmärkningsvärt. Är det på detta sätt som den förra majoriteten nu tänker grunda sin oppositionspolitik med lögner och falsarier, jag hoppas verkligen inte det.

Men vad händer nu?

Baldersnäs är fortfarande stängd och vi har inte fått någon information när den kan öppnas. Vi kommer göra allt som står i vår makt för att så ska ske. Iggesund är inte heller öppen men där säger man att den delvis kommer öppnas.  

Vad kan politiken då göra?

Vi har i vår budget gett ett uppdrag att revidera regelverket för vårdvalet. Tanken är att göra de justeringar som krävs för att även mindre hälsocentraler ska kunna bedrivas på ett hållbart sätt. 

Vi måste även se till att regionen blir en mer attraktiv arbetsgivare så vi kan anställa kompetens till våra enheter.

Vi har otroligt mycket att ta tag i nu när vi styr regionen. Men att förvänta sig  som Lahenkorva att vi ska kunna rätta till 103år av sossestyre på 12 dagar är nog att vara lite för överoptimistisk. 

Det kommer ta tid och vi kommer inte hinna göra allt under de kommande fyra åren. 

Statskupp i regionen?

 Nu har det nya året börjat och vi moderater tillsammans med våra vänner i KD,SVG och SD har tagit över ansvaret för regionen och ledningen av den.

Detta är något som irriterar en del och de politiska motståndarna ogillar detta skarpt. Det är en helt naturlig reaktion som vi sett tidigare genom historien. Den mest omtalade är när de borgerliga tog makten 1976 och man beskrev detta som en statskupp. Man möttes även av ett stort motstånd från de opolitiska tjänstemännen vilket såklart gav problem att genomföra den politik som de borgerliga hade gått till val på.

Sätter man maktskiftet som nu sker i regionen i perspektiv så kan man förstå hur motståndarna rasar över allt som händer här, högt som lågt. Man kanske inte säger statskupp rakt ut men den känslan tror jag dagens socialdemokrater, centerpartister i regionen delar med de som förlorade makten 1976.

Så då är det inte så konstigt att vi kan läsa insändare där man ondgör sig över oss moderater och speciellt mig som den nu högsta politikern i regionen. Det är jag som kommer målas ut som att det är jag själv som släppt in SD i finrummet. Det är jag personligen som ansvarar för allt vad som sagts genom årens lopp och vad som sker.

Det skickas anonyma insändare som skriver att man är moderater, fast man inte är det. Man gör nu allt för att sänka det nya styret. De skyr absolut inga medel i detta. Sedan kan man se hur de försöker sätta mediabilden över det som händer men även det som hänt. Man skriver interpellationer och frågor i en takt som t.o.m. får den gamla oppositionen och bli förvånad. Men det som kanske förvånar en del är att interpellationerna har inte med det som händer i regionen att göra utan man frågar mer vad partierna tycker och då inte det parti som man angriper på debattsidorna utan våra samarbetspartier.

Allt detta har vi såklart varit förberedda på, för jag hade blivit förvånad över om de inte hade tagit till alla maktmedel de har för att sänka oss. Detta påverkar även såklart oss i majoriteten. Vi får lägga onödig energi på att förklara att vi inte är onda, inte homofober och vi står upp för allas lika värde. Det stressar även den politiker och sympatisörer som vill att vi ska mottrycka och gå till motattack.

Men till alla dem kan jag bara säga, håll ut! Det kommer fortsätta men väljarna är inte intresserad av pajkastning. De vill se nytt politisk ledarskap, som levererar bra politik och som faktiskt tar ansvar. Är engagerad, tillgängliga och lägger tiden på viktiga saker som påverkar alla som bor i länet och inte intern politisk pajkastning.

Det är även värt att påminna oss alla att vi har gjort något historiskt. Aldrig sedan den allmänna rösträtten infördes har det varit någon annan som lett regionen än en socialdemokrat. Vi har gjort det som generationer före oss har drömt om. Jag har personligen varit med om detta tidigare i Gävle när vi 2016 kastade ut sossarna från kommunledningen, och har fått möjlighet att göra det igen. 

Nu ska sikta framåt och de kommande fyra åren. Vi kommer ha en jobbig opposition, men det är deras roll. Vi kommer ha en media som granskar oss, vilket är deras uppgift. Vi kommer även ha en vänster/center i landet, länet och kommunerna som gör allt för att svartmåla borgerligheten och brunsmeta oss. Vi får inte lura oss i fällan och hamna i den gyttjebrottning som sossarna, vänstern och en och annan borgerlig politiker vill få oss i.

Året som gått

 Ännu ett år har nu gått. Det är ett år som såklart präglats av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det är ett stort lidande för de drabbade där men det skapar problem för övriga världen också. Vi i grannländer hjälper till i den mån vi kan utan att kriget sprider sig till andra länder, om denna strategi kommer lyckas återstår att se.

Här hos oss så påverkas vi också av kriget och dess konsekvenser. Vi kan se hur Europas energiförsörjning faller samman när vi varken vill eller kan importera rysk gas till Europa och med ett sammankopplat elnät så stiger även energipriserna hos oss. Detta samtidigt som man stängt fungerande kärnkraftsreaktorer gör att vi har elpriser vi aldrig trodde vi skulle få se. Sedan har man från tidigare regeringar tänkt att ersätta kärnkraft med vindkraft vilket visar sig inte fungera, vi behöver även el när det inte blåser.

Inflationen skenade under året till stor del beroende på stigande energipriser men även maten blir dyrare när en stor producent av mat i Europa och världen befinner sig i krig. Denna inflation gör att företagen går sämre, exporten drabbas och allt i samhället blir dyrare. Människor håller då igen och löneökningarna kompenserar inte de ökade priserna i samhället.

Mitt år har annars präglats av valrörelsen. Det är oftast så för oss politiker när man går in i ett valår. Först planerar och planerar man, sedan genomför man valrörelse och därefter har du förhoppningsvis möjlighet att förhandla och ingå i styrande ställning.

Våren

Detta år har även präglats av efterdyningarna av pandemin, som visserligen inte är över än. Vi har medarbetare som slitit under pandemin och som nu väljer att lämna oss. Vi har svårt för dem att kunna få det lite lugnare på jobbet och återhämta sig. Vi försökte därför ge en extra bonus under våren som vi tillslut fick till vilket var glädjande för våra medarbetare, men detta är såklart inte tillräckligt för att få dem att orka jobba vidare.

Vi har nu äntligen sålt våra vindkraftverk vilket skapade en förlust av historiska mått. Just nu så har Slöseriombudsmannen en tävling om årets värsta slöseri och där ligger vår vindkraftshistoria på andra plats. 

Vi i oppositionen blev även granskade under våren av Uppdrag Granskning vilket var lite spännande. Man hade noterat att vi i Gävleborg hade den mest aktiva oppositionen när det gäller skuggbudgetarbetet. I nära två timmar satt vi och prata om detta med dem och de spelade in men sedan blev det inget i själva programmet, vi var väl inte så skandalintressanta hos oss. Men man synliggjorde regionpolitiken och det bortglömda valet. Väldigt påtagligt blev det när man frågade om man kände igen någon regionpolitiker eller vilka som styr regionen. Hos oss trodde i stort sett alla som man pratade med på stan att vi moderater var med och styrde och någon regionpolitiker känner man inte till. 

Vi fick även se en mer aktiv socialdemokrati i regionen. Detta var välkommet och berodde till stor del på att man tillsatt en ny ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Vi har under många år sett hur man hållit sig borta och inte velat ta något ansvar. Nu när man dessutom går in i oppositionsrollen så kommer detta bli mer påtagligt.

Hösten

Efter sommaren så har det varit valrörelse. Vi moderater valde detta år att starta själva valrörelsen tidigare än vanligt, första augusti. Vi kampanjade sedan i sex veckor, i stort sett varje dag och kväll, ända fram till valdagen. Vi regionmoderater hade såklart planerat allt och gav verkligen järnet. Jag har aldrig drivit en sådan intensiv och lång valrörelse vilket är fantastiskt kul. 

Vi drev ganska hårt olika frågor. Den tydligaste och mest uppmärksammade var att vi lyfte arbetet med medarbetarnas villkor och hur vi ska få dem att trivas på jobbet. Det var något som verkligen uppskattades och vi ser att det gjorde skillnad

Vi hade även med infrastrukturfrågorna där vi vill se motorväg på E4:an genom länet.

Även frågan om Hälsocentralernas framtid lyfte vi fram och drev ganska hårt. På slutet i valrörelsen så dök det upp rykten om att man ville stänga en av de mindre hälsocentralerna, Ljusne HC. Då trodde vi det bara var rykten men efter valet så blev det tydligt, man(Premicare) ville helt enkelt stänga sin enhet på orten. Då kunde vi sedan se hur den blivande oppositionen helt plötsligt började värna om en mindre hälsocentral. Detta har vi aldrig sett när de varit i majoritet, de vill istället minska ned antalet och stänga de mindre enheterna.

Valresultat

När väl valvakan var kunde vi sent på natten se att den sittande majoriteten hade förlorat och att det var oppositionens möjlighet att ta över. Detta var såklart inte självklart. Vi var tvungen att samla samtliga oppositionspartier och hitta en politisk överenskommelse för att kunna ta över. Efter många samtal och turer så blev det tillslut klart att vi skulle ta över regionen efter 103år av obruten socialdemokratisk styre i regionen.

Efter det så har vi(M,KD,SVG,SD) haft majoritet i fullmäktige men den gamla majoriteten har fortsatt styra i nämnderna och regionstyrelsen. Det brukar vara en form av övergångsregering man har men så blev det inte riktigt. Man har istället drivit en oppositionspolitik och satt agendan i de nämnder och styrelser där man fortfarande har haft majoritet. Jag kan tycka det är märkligt för ett parti som brukar vara ansvarstagande och seriösa. 

Nu återstår några timmar innan jag tillträder som regionstyrelsens ordförande. Det kommer bli en spännande tid framöver med mycket hårt arbete. Vi ska nu leverera det vi sagt till väljarna och vi kommer ha en opposition som kommer göra allt för att sätta dit oss.

Jag hoppas verkligen att man kommer till sans och är beredd att tillsammans med oss i den nya majoriteten ta vårt gemensamma ansvar för regionen och dess utveckling. Vi kommer inte till något dukat bord utan utmaningarna är stora, men tillsammans kan vi få ordning på regionen. Det kommer inte lösa sig på några få år men min ambition är att vi nu slår in på en ny kurs och börjar se förbättringar för såväl patienter, medarbetare och regionen i stort. 

Gott Nytt År

Utveckling av Hälsovalet

 En viktig del i den nya majoriteten i regionen är att utveckla primärvården till navet i den nära vården. Redan idag har vi många hälsocentraler i Gävleborg jämfört med andra regioner, men flera av dem är idag hotade. Tyvärr så finns det idag problem på framförallt våra egna hälsocentraler där vi har svårt att bemanna och upprätthålla dem vård som vi förväntar oss och som ska finnas. Men även de andra aktörerna kan ha svårt att tillhandahålla vården på de mindre enheterna, se bara vad som händer med Ljusne HC. 

Därför har vi i vår budget för 2023 gett regionstyrelsen i uppdrag att göra en revidering av regelverket för våra hälsocentraler. Tanken är att återigen ställa krav på allmänspecialister och distriktsköterskor på plats. Vi vill även upprätthålla hälsocentraler mer bra öppettider och bra tillgänglighet, på såväl telefon, digitalt som fysiska besök.

Vi bör även säkerställa regelverket så även de mindre hälsocentralerna får bra förutsättningar att kunna hålla öppet och ge en bra och tillgänglig vård. Idag säger man att det krävs minst 4000 listade patienter för att kunna upprätthålla det innehåll som vårt regelverk kräver. Jag skulle gärna se att man flyttar ned den gränsen till i alla fall 2000 listade patienter. Då skulle man kunna bemanna med 2 läkare på den enheten, finns riktmärken om antal listade per läkare.

Sedan kan man undra om allt de innehåll som idag finns på alla hälsocentraler verkligen då måste finnas överallt. Kan man tänka sig att man kanske kan samarbeta med andra och erbjuda vissa delar på andra enheter. Det kan röra sig om rehabilitering eller psykosociala team. 

Sedan kan man tänka sig att man stimulerar filialkonceptet som är en väldigt flexibel och bra lösning för att skapa tillgänglighet utifrån invånarnas behov. För några år sedan försvårade man för dessa lösningar genom att begränsa vart och hur dessa kunde startas. Man har även försämrat ekonomin för de mindre enheterna som är långt från sjukhusen. 

Så det arbete som nu börjar kommer kräva mycket dialog och samtal med vårdaktörerna i länet. Hur ser de på primärvårdsuppdraget och hur kan det justeras så vi kan tillhandahålla vård i alla delar av länet. Hur ska ersättningsmodellen utvecklas, vilket uppdrag ska ingå? Vilka krav ska vi ha på öppettider och tillgänglighet. Vilka krav på kompetenser ska vi ställa o.s.v. Allt detta kommer nu jobbas intensivt med och ambitionen är att under våren kunna presentera en reviderad handbok. 

Lever vi alla efter Region Gävleborgs värdegrund

 Regionens värdegrund har under den senaste tiden används som ett slagträ i den politiska debatten. Allt som inte gått den nya oppositionens väg säger man strider mot värdegrunden och att vi i den nya majoriteten inte lever efter den och den faktiskt gäller även oss politiker. 

Det är intressant hur man tolkar in saker i detta som blir lite märkligt. Frågan man ställer sig vad är det för värdegrund som de nu hela tiden säger att andra inte lever upp till. 

Man(tjänstemännen) skapade 2011 en värdegrund som man implementerade i organisationen. Den togs alltså inte fram politiskt och vi var inte direkt inblandade heller. Det i sig är kanske inte något problem men om man påstår att den gäller hela organisationen så skulle det nog ha varit ett beslut i fullmäktige. 

Men värdegrunden i sig är inte dålig utan är ganska bra. Man formade den som tre ordpar som ska vara vägledande

• Professionalism och ansvar
• Respekt och ödmjukhet
• Öppenhet och ärlighet

Det är alltså dessa ord som ska vara vägledande och jag tolkar att det handlar om hur vi ska vara mot varandra och hur vi patienter och andra utanför vår organisation. Men vad innebär dessa och vad tolkar jag in i dem?

Professionalism och ansvar

Vi ska alltid vara professionella vilket innebär att jag som politiker ska se till att jag har bra underlag, är pålästa och engagerade på våra möten. Vi ska alltid diskutera sakfrågan och inte person, d.v.s. vara tydliga med att vi skiljer på sak och person. Jag tar även ansvar för mina beslut men inte nödvändigtvis för andras. Vi är medborgarnas företrädare och att vi även är medvetna om att vi har det yttersta arbetsgivaransvaret.

Respekt och ödmjukhet

Vi ska visa respekt mot varandra i alla sammanhang vilket bör visa sig i bl.a. fullmäktige. Vi respekterar att det finns andra åsikter än mina och vi är ödmjuka och intresserade vad andra har att säga och att vi lyssnar fördomsfritt på varandra. Vi är ödmjuka inför den situation vi hamnar i och att vi inte alltid har alla svar.

Öppenhet och ärlighet

Vi är öppna för de utmaningar vi har inom regionen och varken förskönar eller förvanskar uppgifter. Vi vågar lyfta problem och ge svar på hur de kan lösas men samtidigt så lyfter vi även det positiva som händer. Vi ljuger inte och är ärliga mot varandra och oss för oss själva. 

Frågan alla behöver ställa sig är om man sedan lever upp till dessa. Jag försöker jobba efter dessa men ser tyvärr att andra inom politiken och i organisationen inte alltid gör det. Så det är värt att påminna varandra om dessa och när man säger att man inte lever upp till värdegrunden så är man också svaret skyldig vilken del man bryter. För ska man leva upp till dessa så kan man inte förvanska värdegrunden eller hitta på någon annan.

Sedan tror jag många blandar ihop värdegrund och värderingar. Värdegrund är något som en organisation kan samlas kring och beskriver hur man förhåller sig till varandra. Värdering är något som formar individen d.v.s. en grundvärdering är något man har med sig från sin uppväxt och kan inte ändras genom något politiskt beslut. 

Men i all ödmjukhet så är detta inte helt enkelt utan det finns nog olika definitioner på detta. Men Region Gävleborgs värdegrund är i alla fall de ordpar som togs fram 2011 som vi fortfarande använder.