Granskning av politiker

 Som politiker försöker man hålla sin familj borta från att bli indragen i det politiska spelet. De senaste veckorna har vi sett hur oppositionen försökt att använda ett minderårigt barn till en högt uppsatt politiker i sitt politiska agerande. I detta fall så har denna unge person varit inblandad, på något sätt, i extremhögern. Det har såklart inte framkommit i vilken omfattning och på vilket sätt. I början så valde media att inte publicera namn på politikern i syfte att skydda barnet men oppositionen drev på och tillslut så kunde inte media undanhålla detta utan då började även ett medialt drev. 

Oppositionen ville såklart smutskasta moderat politiker i alla sammanhang och i detta fall spegla någon form av dubbelmoral i och med att vi moderater och regeringen har drivit frågan om föräldraansvar. 

Som de allra flesta så sätter även en högt uppsatt politiker familjen främst och man gör allt för att skydda och hjälpa sina barn i en sådan situation. Direkt när personen fick vetskap om detta så tog familjen tag i det och hade allvarliga samtal med sitt barn för att hjälpa och stötta. Det är just det som föräldraansvaret går ut på, man ska hjälpa sitt barn att göra bra val i livet och ta ansvar för sina handlingar. Men man kan inte ta direkt ansvar för de handlingar som ett barn gör men man får däremot ta hand om konsekvenserna. I detta fall blev det tillslut att man tvingade ut politikern i mediarampljuset för att kommentera sin egen familjesituation och vad han har gjort som pappa o.s.v. Då visade det sig att han gjorde allt det man kan förvänta sig av en förälder och om alla var lika ansvarsfull så skulle mycket av samhällsproblemen vara borta.

Man ville även som svepskäl få detta att det ska bli en risk för rikets säkerhet. Det kanske finns en sådan men den som bäst bedömer det är nog ändå säkerhetspolisen som självklart inte kommenterar detta.  De har säkert agerat nu när de fått vetskap om detta för att just hantera situationen och hade de information innan medias ”avslöjande” , vilket vi inte vet, så har de agerat utifrån den kunskapen. Hur de har jobbat kommer vi aldrig få veta. Tydligen så gör man ingen säkerhetsklassning av ministrar. Det kan vara lite märkligt eftersom man gör det på andra politiska nivåer.

Sedan har vissa media drivit på i detta ur ett journalistiskt perspektiv. Hur de väljer vad som är av allmänintresse och nyhetsvärde är medias ansvar och vi ska inte överpröva det. Men samtidigt så måste man få ifrågasätta deras avvägningar, även media kan göra fel ibland och behöver stå till svars för deras vägval. 

Jag kan konstatera dock att man har olika måttstockar. Det finns en rad olika exempel på politiker från andra partier som undgått sådant drev. 

Exempelvis fanns det ett kommunalråd i länet som var dömd för att ha tagit personer som gisslan, detta har visserligen media skrivit om men hon fortsatte som kommunalråd och det blev inget drev.

Ett annat mer aktuellt exempel är ungdomsförbunds distriktsordförande i länet som har bombhotat sin skola för några år sedan. Detta har man inte skrivit något om utan personen har fortsatt jobba och varit aktiv. 

Därtill så finns det exempel på politiker som kört drogpåverkad ett par gånger och som fortfarande kan jobba som högt uppsatt politiker i länet medans andra politiska företrädare inte klarat av det.

Sedan har vi de som trixat med arvoden, där finns det många exempel på vänstersidan som aldrig har ställts till svars och sluppit mediadrev.

Dessutom har vi alla dessa politiker som fortfarande är kommunister eller i alla fall har varit det men aldrig tagit avstånd och de som stödjer andra vänsterextrema organisationer och rena internationella terroristorganisationer, men det blir inget drev. 

Så även om jag är partisk så känns det som man har olika måttstockar för olika partiers företrädare. 

Som politiker ska man självklart leva som man lär, vi ska ställa tuffa krav och man ska vara ett föredöme. Men ska man ställa samma krav på politiker oavsett vilket parti de företräder? Men samtidigt kan man inte ställa orimligt höga krav som exempelvis att man ska ta ansvar för andra personers handlingar.