Gävleborg - Hjärtat i Sveriges järnvägsinfrastruktur

Då kom det som vi alla har väntat på, Trafikverkets förslag på nationell plan. Vid första anblicken så är det såklart en besvikelse. När man sedan läser den och försöker förstå trafikverkets prioriteringar och förslag så får man en bättre förståelse, men det finns såklart en del frågetecken också.

Trafikverket fick i uppdrag från regeringen att se över vilka infrastrukturprojekt som ska prioriteras. Trots att regeringen skjuter till sjukt mycket pengar, som vi aldrig tidigare sett när det gäller statlig infrastruktur, så räcker det inte till att göra allt som alla vill.

En tydlig prioritering var att komma tillrätta med det eftersatta underhållet. Vi kan se hur årtionden av bristande underhåll och regeringar som prioriterat att klippa band framför att få järnvägen och vägarna att fungera har gett för effekter. Vi ser hur vägar spolas bort, potthålen ökar i antal och vi har haft urspårningar av tåg. (Allt beror kanske inte på bristande underhåll men till viss del)

Så detta är i grunden bra prioritering!

Sedan så är frågan vad ska man göra med de medel som blir kvar. Där har regeringen sagt att man ska prioritera det som ger mest samhällsekonomisk nytta, alltså mest pang för pengarna. Detta är också helt logiskt utifrån att vi har begränsat med resurser. Men hur dessa nyttor beräknats har jag försökt förstå men det är inte helt transparant och tydligt. Här skulle vi nog behövt syna detta mer och säkerställa att man har rätt underlag. 

Sedan har man undantagit vissa objekt oavsett om de är samhällsekonomiska lönsamma eller inte. Här blir det ganska svårt att hänga med. Man säger att de objekt som regeringen redan har godkänt ska ligga kvar i planen, d.v.s. där det finns ett regeringsbeslut. Så då har tidigare godtyckliga prioriteringar gått före de nu mer logiska och rationella.  

Därtill så ska man även prioritera de objekt som är nödvändiga för att uppfylla lagkrav och TEN-T förordningen. Men även objekt som har är till för att säkerställa funktionalitet i transportsystemet ska prioriteras.

Som det märks så är det mycket som ska prioriteras, men där finns det en prioordning

1. Objekt som kommit långt i planeringen’
2. Objekt som nödvändiga uppfylla lagkrav, TEN-T förordning
3. Säkerställa funktionalitet i transportsystemet
4. Rangordnas efter samhällsekonomisk lönsamhet, även totalförsvarets behov ska tas med

Hur ser det då ut för oss i Gävleborg. 

För det första så är Gävle-Kringlan hjärtat i Svensk järnvägsinfrastruktur. Allt som transporteras från/till Norrland till/från södra Sverige går genom länet och Gävle. Att då inte se att Gävle-Kringlan har särskild funktionalitet i transportsystemet är märkligt. Om denna knutpunkt inte fungerar så går det inga transporter till/från Norrland via Ostkustbanan eller Norra Stambanan. Det kommer inga tåg till/från Gävle hamn eller på Bergslagsbanan. 

För just Gävle-Kringlan finns det även ett avtal mellan staten, Gävle kommun och oss i regionen. Där förbinder sig staten vissa järnvägssatsningar samtidigt som kommunen förbinder sig att bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen och vi i regionen ska stå för viss infrastruktur och se till att vi kan försörja dessa nya områden med kollektivtrafik. I allt detta ingår ny tågstation vid sjukhuset som skulle skapa större möjligheter för pendling. Men detta avtal förväntar jag mig att man lever upp till.

Sedan när man har räknat på samhällsekonomisk nytta är det svårt med en del i ett stråk. Men det är många delsträckor på ostkustbanan som skulle behöva fixas till och då uppstår större nyttor än vissa delobjekt. Så där kan man förstå hur de har kommit fram till att andra objekt på ostkustbanan inte prioriteras. 

Detta är nu bara ett förslag, men Trafikverket som är expertmyndighet har tagit fram sitt förslag utifrån de kriterier som regeringen redan har bestämt. Att regeringen ska ändra sina kriterier är nog inte rimligt. För om ostkustbanan ska med i planen så måste man ta bort andra delar och det finns starka krafter som värnar de objekt som finns med. 

Men ska vi lyckas med den för Sverige så viktiga infrastrukturen som råkar finnas i Gävleborg så behöver vi kraftsamla och tänka om. Hur kan vi påvisa dessa nyttor och hur kan vi långsiktig få alla att förstå att utan bra infrastruktur i Gävleborg så stannar Sverige och det får dramatisk påverkan på Sveriges tillväxt och välstånd.

Jag är inte nedslagen utan ännu mer övertygad om att vi kan göra mer för att göra det som är bra för Sverige och Gävleborg, som i detta fall sammanfaller.