söndag 17 november 2019

Skjutningar och sprängningar, vart är Sverige på väg?

Vart är Sverige på väg? Vi ser att den grova kriminaliteten ökar i Sverige och alla de skjutningar och sprängningar som sker har gjort att vi i stort sett dagligen kan läsa om detta. Frågan är hur kan det ha blivit så här och vad kan vi göra åt det?

För det första ska man vara försiktig att försöka ge en heltäckande bild av det som händer. Vi allmänhet och politiker har en ytterst begränsad information och den bygger mångt och mycket på det som skrivs i media. Media har sin logik och har inte uppdraget att presentera all fakta och underlag eller berätta om allt positivt som händer. Men att det som nu händer inträffar råder det inga tvivel på men vad kan vi göra åt det.
Jag tror man måste jobba på flera håll. Det räcker inte med hårdare tag utan det krävs en rad olika insatser.

För det första så är det enkla svaret, fler poliser och mer resurser till rättsväsendet så samhället kan agera snabbt och resolut när någon begår brott eller är på väg att begå brott. Då handlar det om alla brott. För att det ska finnas en legitimitet för rättsstaten så är detta viktigt. Det krävs även andra insatser, bl.a. så krävs det hårdare straff och en straffskala som är mer accepterad i samhället. Det innebär att brott som allmänheten tycker är allvarliga ska ge hårdare straff än de som inte är det. Det krävs också möjlighet till mer ny teknik med exempelvis kameraövervakning.
Men allt detta får inte ske godtyckligt. Är vi en rättsstat så måste vi respektera dessa rättstatliga principer. Även domstolarna måste jobba på ett råttsäkert sätt, detta för att det ska finnas en legitimitet för samhällets institutioner. Det värsta som kan hända är att man tappar respekten för detta och tar lagen i egna händer, vilket kommer hända om vi inget gör. Därför tror inte jag på förslaget om anonyma vittnen och godtycklig övervakning av våra medborgare. Vi får aldrig sjunka så lågt att vi använder ickedemokratiska metoder för att bekämpa kriminella. Exempelvis så skrevs det om hur polisen började kasta tillbaks gatsten på demonstranter i Göteborg för många år sedan, detta får inte ske.

Men alla dessa insatser räcker inte. Vi måste stoppa inflödet av nya kriminella. Och det gäller det framförallt rekryteringen av ungdomar som sker idag. Här har vi i övriga samhället ett stort ansvar. Det gäller skolans insatser och socialtjänstens tidiga insatser. Här ser vi att vi inte har lyckats och vi måste hitta de metoder som fungerar på dagens ungdomar. Vi får aldrig ge upp om att varje barn/ungdom måste få de förutsättningar som krävs för att man ska forma en bra framtid fri från kriminalitet.

Men det gäller också att vi övriga vuxna gör vår del. Då handlar det främst om föräldraansvaret d.v.s. att vi uppfostrar våra barn om vad som är rätt och fel och få dem att anstränga sig för att nå sina mål. Men det handlar också om att vi som vuxna måste reagera när andras barn inte sköter sig. I detta avseende så har samhället förändrats de senaste åren. Vi tittar allt mer bort när vi ser saker och är rädd för att bli inblandade. Dessutom om någon reagerar och säger till eller tar tag i ett barn så får man deras föräldrar efter sig. Jag skulle uppskatta om någon vuxen sa åt mina barn om de gjorde något fel. Jag skulle även vara tacksam om de hörde av sig och berättar vad de sett och vad mina barn har gjort. Det är på det sättet som vi kan hjälpa dem att hitta rätt.

Som sagt så finns det inga enkla lösningar på svåra problem. Fler poliser och hårdare straff är lätt att säga men det räcker inte. Vi måste göra insatser som gör att det krävs mindre antal poliser. Alla har vi ett ansvar här och tyvärr som degenereras samhällsåtagandet. Gör vi inget nu så kommer samhället ta en vändning som jag inte vill vara en del av, så jag kommer göra det jag kan för att det inte ska bli så. Är ni?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar