onsdag 5 november 2025

Brev från återvandringssamordnaren

 I veckan blev det känt att den nationella samordnaren för arbetet med frivillig återvandring hade skickat ett brev till Regionerna. Detta brev blev känt först när ett regionråd från oppositionen hade gjort oss uppmärksammade på det och ville haka på med samma drev som en del av landets kommuner hade startat fast från oss i regionen. Detta ville de utan att egentligen veta vad det handlar om, man får se det som ett politiskt statement i en fråga som är nationell och inte regional.

När detta blev känt för oss så tag jag fram det brevet för att se vad samordnaren hade skrivit. Det var ett brev med svaga formuleringar som gjorde att det uppstod en rad frågetecken. Jag ringde då såklart till denna samordnare för att reda ut vad det hon var ute efter. 

Hon skriver bl.a. i sitt brev ”Som en del av uppdraget ingår att föra dialog med kommuner, länsstyrelser, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer.”

Samt att

”Nationella samordnaren önskar träffa regionala ledningsgrupper och socialchefsgrupper inom befintliga nätverk och samverkansstrukturer”

Frågan som jag ställde var då såklart vad hon menar med regionala ledningsgrupper. För att reda ut detta så ringde jag helt enkelt, vilket brukar vara ett bra sätt att reda ut oklarheter på.

Svaret jag fick då var tydligt. Hon vill använda regionens nätverk för att föra dialog med kommunerna och det är framförallt socialchefer och kommunchefer som hon vill träffa och eftersom vi samlar dessa regelbundet så tyckte hon det var effektivt att träffa dem där istället för att besöka alla 290 kommuner. Helt logiskt och det som jag trodde hon ville. 

Hon sa att hon även gärna träffar den politiska representationen också vilket då skulle vara det kommunsamråd som jag bjuder in till där samtliga länets KSO:er och kommundirektörer kommer till.

Så slutsatsen är att det är inte regionen som huvudman man vill träffa utan kommunerna via oss som är aktuell. Det är ju i kommunerna man möter de människor som man i så fall vill ska återvända. 

Så utan att ta ställning till själva sakfrågan om återvandring så blev det tydligt vad vi som region eventuellt skulle bidra med. 

Sedan har det blivit en del upprörda känslor både från höger och vänster. Från vissa håll säger man att vi absolut inte ska träffa någon samordnare eller bidra till detta och från andra håll så är det självklart att vi ska göra det.

Men utgår vi från den önskan som samordnaren har och vill komma till våra nätverk så har jag sagt att vi ska titta på det. Samtidigt så är det ingen rättighet för någon att komma till våra samrådsforum utan det bestämmer vi som bjuder in vilka frågor vi behöver samråda och samverka med kommunerna kring. 

Vart står vi i själva sakfrågan och vår roll i regionen?

Som jag pratade med samordnaren om och som hon höll med om är att vi som region har inte någon roll i själva arbetet med återvandring vilket innebär att ingen förväntar sig att vi i patientmöten eller på bussen ska ta upp frågan om återvandring utan det är något som andra aktörer får hantera, så vi som region behöver därför inte ha någon åsikt eller göra något. 

Att vi sedan ska prata med våra medarbetare att de ska återvandra är inte heller aktuellt, vilket jag tror att de flesta håller med om. Vi vill att våra medarbetare ska jobba kvar hos oss och vill absolut inte att de ska nappa på detta erbjudande. Så vi kommer inte föra några sådana samtal med våra läkare, sjuksköterskor eller annan personal. 

Vad händer nu?

När vi nu rett ut vad hon vill så får vi se om jag bjuder in henne till ett kommunsamråd. Men samtidigt så är det ganska meningslöst om ingen kommun i länet vill träffa henne, då blir resan till Gävleborg helt förgäves och sådana möten är ju bara bortkastad tid och energi för alla parter. Men vill kommunerna träffa henne så skulle det inte vara helt onaturligt att hon bjuds in men det bygger på att alla parter vill ha dialog. Att bjuda in till att endast träffa regionen ser varken hon eller jag någon mening med. Som jag sagt till media så har jag inget emot att träffa någon men det bygger ju på att personen vill träffa mig/oss, vilket inte är fallet i just detta case. Dessutom har hon fullbokat i sin kalender t.o.m mars månad nästa år.

Jag tycker det är synd att man drar så stora växlar på detta och utan att veta vad hon menar så tar man ställning. Jag tycker inte det är seriöst eller respektfullt. Samordnarens arbete försvåras och jag tycker det är respektlöst mot både hennes alla andras tid och energi. Så innan man skriver det ena eller det andra brevet eller på sociala medier så kan man faktiskt ta några djupa andetag och kolla av vad syftet är. 

Jag ser inte att det kommer bli några samtal som regionen bjuder in till, för om inte de berörda parterna vill prata med varandra så varför ska vi bjuda in? Är det att mäkla fred mellan en statlig tjänsteman och kommunerna? Då tror jag det finns mer lämpade organisationer för det.

Men det så är frågan avslutad för min del, så länge det inte händer något eller helt ny information kommer fram.