Det har skrivits en del om den nya entreprenören som har tagit städverksamheten på våra sjukhus. Jag har därför idag tillbringat ett arbetspass(kl11-20) på Gävle sjukhus där jag har gått med personalen och sett hur de arbetar och även kunna hjälpa till lite. Jag har ingen kompetens inom detta område men med bra handledning har jag dessutom kunnat hjälpa till lite grann.
Som vanligt när jag är ute och praktiserar så är det lugnt just den dagen. Jag tillbringade tiden fram till lunch(kl 15) med Teddy som arbetar i slutsstädenheten. Han är en mycket kompetent och inspirerade anställd hos ISS. Vi tvättade sängar och slutstädade de rum där patienter åkt hem eller flyttats av någon anledning. Det var en bra stämning bland medarbetarna och det kändes vilken uppskattning det finns från övrig vårdpersonal. ISS kan vara stolt att ha medarbetare som Teddy som gör allt för att hjälpa kunderna och stöttar och tar hand om sina medarbetare, det var en riktigt bra stämning och mycket skratt.
Tiden efter lunch var jag med BrittMarie och gjorde den s.k. dagstädning vilket innebar att vi var runt på en del mottagningar och städade. Hon kunde visa på sin rutin och långa erfarenhet inom städenheten vilket var mycket inspirerande. Det blev bra många undersökningsrum och kontor som städades och jag fick se skillnad på lokaler som var lättstädade och de som var svårare. Om det var mycket personer som rörde sig kring det första passet så var det raka motsatsen på kvällen. Vi han även prata mycket om hur hur det fungerar och jämföra hur det var förr när annan leverantör eller landstinget skötte städningen.
Det har varit ett mycket turbulent år inom städenheten men det verkar som man nu har kommit en bra bit på väg för att få en bra arbetsmiljö och bra kvalité i det man gör. Det som var tråkigt att höra att det verkar vara många som inte har tillsvidareanställningar utan går på vikariat eller har en visstidsanställning.
En nyttig lärdom idag var även att se hur viktigt det är med lättstädade lokaler och enkelrum med egen toalett till ALLA patienter. Det finns mycket vi kan göra men det är tråkigt att se att även våra nyrenoverade salar skulle kunna ha gjorts ännu bättre och mer lättstädade.
När jag under lunchen gick till kafeterian mötte jag en besökare på sjukhuset som var lite nyfiken på ISS. Jag fick förklara att jag bara var en simpel politiker på praktik och jag kunde inte heller svara på hans fråga vad förkortningen ISS egentligen står för.
Tack för en mycket intressant och givande dag, även om man var trött i fötterna när man kom hem.
onsdag 20 april 2016
söndag 17 april 2016
Besvikna majoritetspolitiker i Regionen.
I dagens papperstidning av GD, ja jag läser den fortfarande även om nyheterna är gamla, kan man läsa om besvikna majoritetspolitiker i Region Gävleborg. De är besvikna på debattklimaten i regionfullmäktige och det diskuteras för mycket hälso- och sjukvård.
Det är intressant när företrädare som sitter i fullmäktige går ut i media och beskriver sin besvikelse över den högst politiska församlingen i länet, som de själva sitter i och styr över. De hävdar att vi pratar om fel saker och att det är oschyssta debattmetoder. Jag hoppas att de själva ställer sig frågan vad de gör för att få in ”rätt” frågor och höja debattnivån. Jag har noterat att just det största majoritetspartiet har valt att sätta sina kommunalråd i regionfullmäktige, och det märks att de är just kommunföreträdare och inte regionföreträdare som går upp i talarstolen.
Det nya regionfullmäktige är en sammanslagning av det gamla landstingsfullmäktige och det gamla kommunförbundets fullmäktige(kallades också regionfullmäktige). Det man kan förvänta sig är att vi nu debatterar det som vi gjorde tidigare i dessa två församlingar. Jag satt under förra mandatperioden i båda dessa och ser man på hur denna sammanslagning har blivit så speglar det ganska bra hur det såg ut då. Det gamla regionfullmäktige var två förmiddagar per år och vi hade uppe budget ena gången och bokslut den andra gången, jag har för mig att vi hade uppe en interpellation under alla dessa år som jag var med. Det gamla landstingsfullmäktige hade sammanträden ca 10 heldagar per år och där var det mycket mer debatt och ärenden, flertalet motioner och interpellationer varje gång.
Jag har kollat upp kommande fullmäktige där vi har 23 ärenden och 26 interpellationer. Inga av ärenden som majoriteten nu tar fram till fullmäktige kan härröra från gamla kommunförbundets ansvarsområde, och detta har de själva ansvar för. När det gäller interpellationer är det vi i oppositionen som lyfter dessa aktuella frågor. Av dessa 26 är det 2(7%) som kan kopplas till gamla regionen och med tanke på att tidsmässigt motsvarade gamla regionförbundet 5-10% av den totala fullmäktigetiden så är det rimlig nivå. 14(54%) av interpellationerna är sjukvårdsrelaterade och med tanke på att det är 83% av regionens omsättning som går till sjukvården så är andelen interpellationer som rör detta mindre än vad man kan förvänta sig.
Redan på gamla landstingets tid tyckte majoritetspolitikerna att det var för mycket hälso- sjukvård
(yttrat av dåvarande LSO) så förstår jag att man fortfarande är besviken över det. Eller är det så att man inte vill ta ansvar och diskutera den kanske viktigaste frågan bland väljarna.
Vi moderater kommer fortsätta att lyfta frågor som är viktiga för våra väljare, detta gäller sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, tillväxt och ledarskap. Detta kommer vi göra oavsett om majoritetsföreträdarna tycker det är fel. Det är oroande när majoriteten på detta sätt vill tysta debatten, vart är då vår demokrati på väg?
Det är intressant när företrädare som sitter i fullmäktige går ut i media och beskriver sin besvikelse över den högst politiska församlingen i länet, som de själva sitter i och styr över. De hävdar att vi pratar om fel saker och att det är oschyssta debattmetoder. Jag hoppas att de själva ställer sig frågan vad de gör för att få in ”rätt” frågor och höja debattnivån. Jag har noterat att just det största majoritetspartiet har valt att sätta sina kommunalråd i regionfullmäktige, och det märks att de är just kommunföreträdare och inte regionföreträdare som går upp i talarstolen.
Det nya regionfullmäktige är en sammanslagning av det gamla landstingsfullmäktige och det gamla kommunförbundets fullmäktige(kallades också regionfullmäktige). Det man kan förvänta sig är att vi nu debatterar det som vi gjorde tidigare i dessa två församlingar. Jag satt under förra mandatperioden i båda dessa och ser man på hur denna sammanslagning har blivit så speglar det ganska bra hur det såg ut då. Det gamla regionfullmäktige var två förmiddagar per år och vi hade uppe budget ena gången och bokslut den andra gången, jag har för mig att vi hade uppe en interpellation under alla dessa år som jag var med. Det gamla landstingsfullmäktige hade sammanträden ca 10 heldagar per år och där var det mycket mer debatt och ärenden, flertalet motioner och interpellationer varje gång.
Jag har kollat upp kommande fullmäktige där vi har 23 ärenden och 26 interpellationer. Inga av ärenden som majoriteten nu tar fram till fullmäktige kan härröra från gamla kommunförbundets ansvarsområde, och detta har de själva ansvar för. När det gäller interpellationer är det vi i oppositionen som lyfter dessa aktuella frågor. Av dessa 26 är det 2(7%) som kan kopplas till gamla regionen och med tanke på att tidsmässigt motsvarade gamla regionförbundet 5-10% av den totala fullmäktigetiden så är det rimlig nivå. 14(54%) av interpellationerna är sjukvårdsrelaterade och med tanke på att det är 83% av regionens omsättning som går till sjukvården så är andelen interpellationer som rör detta mindre än vad man kan förvänta sig.
Redan på gamla landstingets tid tyckte majoritetspolitikerna att det var för mycket hälso- sjukvård
(yttrat av dåvarande LSO) så förstår jag att man fortfarande är besviken över det. Eller är det så att man inte vill ta ansvar och diskutera den kanske viktigaste frågan bland väljarna.
Vi moderater kommer fortsätta att lyfta frågor som är viktiga för våra väljare, detta gäller sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, tillväxt och ledarskap. Detta kommer vi göra oavsett om majoritetsföreträdarna tycker det är fel. Det är oroande när majoriteten på detta sätt vill tysta debatten, vart är då vår demokrati på väg?
söndag 3 april 2016
Myter om storregioner
Nu pågår diskussioner om nya storregioner för fullt. Regionivrarna har framfört att detta är bra för sjukvården, tillväxten och demokratin. Jag har tidigare slagit hål på argumenten för en bättre sjukvård, det enda som en storregion gör bättre än vi idag kan göra är att lägga ned sjukhus (om det är det man vill)
När man säger att det är bra för tillväxten har man inte kunnat förklara på vilket sätt. Men har även hävdat att det är enklare att ta för sig av statliga infrastrukturmedel om man är en stor region, vilket kan vara bra för tillväxten.
Exempel på kommuner som inte bildat storregion
Exempel på kommuner som bildat storregion 1997/1998
Slutsats:
Det finns alltså inget som visar att de som bildade storregion 1998 har haft högre ökningstakt på invånare än de kommuner som inte ingått i en storregion, det är snarare tvärtom d.v.s. vi har klarat oss bättre själva.
Länens RBNP, *1
Slutsats
De stora regionerna har inte haft högre tillväxt jämfört med de mindre. Vi kan konstatera att de stora regionerna ligger sämre till än det nationella snittet. Det är alltså andra faktorer än storlek som avgör den regionala BNP-tillväxten.
Först kan vi jämföra de statliga satsningarna på länstransportplanerna.
Länstransportplaner 2014-2025 *2
Sedan kan vi jämföra de nationella satsningarna som Trafikverket gjort i motsvarande regioner. Här har jag jämfört de nettoresurser man lagt in från staten, d.v.s. tagit bort den medfinansiering som finns via bl.a. vägtullar.
Nationell Infrastruktursatsningar 2014-2025 *3
Slutsats:
Vi kan konstatera att länsplanerna är i stort sett identiska oavsett storregion eller inte. När det gäller de nationella infrastruktursatsningarna kan vi inte heller se att dagens storregion har varit mer framgångsrika att få till sig de statliga infrastrukturmedlen som finns. Tvärtom kan vi se att Östra Götaland(Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar) har lyckats bäst, detta utan att ha bildat storregion.
Så frågan återstår, på vilket sätt ökar tillväxten i Hudiksvall, Gävle, Sandviken om vi bildar region med Oxelösund och Idre? Jag ser framemot att regionivrarna kan visa något bevis som stödjer det påståendet.
Jag kommer återkomma med fler granskningar av de påståenden som regionfanatikerna för fram.
*1 Källa: SCB Regionalräkenskaper
*2 Källa: Trafikverket Länstransportplaner
*3 Källa: Trafikverket Nationell plan för transportsystemet
När man säger att det är bra för tillväxten har man inte kunnat förklara på vilket sätt. Men har även hävdat att det är enklare att ta för sig av statliga infrastrukturmedel om man är en stor region, vilket kan vara bra för tillväxten.
Befolkningstillväxt
Tittar vi först på tillväxten så kan den definieras som ökning av antal invånare. Det är genom att vi blir fler invånare i länet som skattetillväxten kan öka. Alla invånare bor i en kommun och då kan det vara intressant att jämföra invånartillväxten mellan de kommuner som har ingått i bildandet av storregion och vi som inte har gjort det. Har kommunerna i Skåne och Västra Götaland ökat snabbare i antal invånare än kommunerna i Gävleborg, Västmanland, Södermanland?Exempel på kommuner som inte bildat storregion
1970-2000
|
2000-2015
|
|
Gävle
|
+7%
|
+9%
|
Sandviken
|
-15%
|
+5%
|
Västerås
|
+13%
|
+15%
|
Nyköping
|
-15%
|
+11%
|
Eskilstuna
|
-6%
|
+15%
|
Falun
|
+17%
|
+5%
|
Örebro
|
+5%
|
+16%
|
Jönköping
|
+9%
|
+14%
|
Exempel på kommuner som bildat storregion 1997/1998
1970-2000
|
2000-2015
|
||
Mariestad
|
-4%
|
+1%
|
(Tidigare Skaraborg)
|
Skövde
|
+13%
|
+9%
|
(Tidigare Skaraborg)
|
Lidköping
|
+3%
|
+8%
|
(Tidigare Skaraborg)
|
Vänersborg
|
+12%
|
+5%
|
(Tidigare Älvsborg)
|
Trollhättan
|
+9%
|
+8%
|
(Tidigare Älvsborg)
|
Ulricehamn
|
+5%
|
+5%
|
(Tidigare Älvsborg)
|
Hässleholm
|
+4%
|
+5%
|
(Tidigare Kristianstad)
|
Kristianstad
|
+15%
|
+11%
|
(Tidigare Kristianstad)
|
Trelleborg
|
+7%
|
+13%
|
(Tidigare Malmöhus)
|
Slutsats:
Det finns alltså inget som visar att de som bildade storregion 1998 har haft högre ökningstakt på invånare än de kommuner som inte ingått i en storregion, det är snarare tvärtom d.v.s. vi har klarat oss bättre själva.
Regional BruttoNationalProdukt
Den kanske mest använda definitionen av tillväxt är ändå ekonomisk tillväxt eller rättare sagt BNP-tillväxten. Om man bryter ned den på våra län kan man se om de som bildade storregioner ar haft en högre tillväxt än de län som inte gjort det.Länens RBNP, *1
1993-2000
|
2000-2014
|
|||
Tillväxt
|
Placering
|
Tillväxt
|
Placering
|
|
Norrbotten
|
55,1%
|
13
|
72,0%
|
1á
|
Uppsala
|
78,0%
|
1
|
64,1%
|
2â
|
Västerbotten
|
50,3%
|
20
|
58,4%
|
3â
|
Jämtland
|
44,0%
|
22
|
57,2%
|
4á
|
Halland
|
44,8%
|
21
|
56,6%
|
5á
|
Örebro
|
57,4%
|
8
|
53,7%
|
6á
|
Östergötland
|
57,1%
|
10
|
51,3%
|
7á
|
Sverige
|
60,0%
|
5
|
50,7%
|
8â
|
Stockholm
|
57,1%
|
9
|
50,7%
|
9 -
|
Västra
Götaland
|
66,1%
|
2
|
50,4%
|
10â
|
Dalarna
|
51,2%
|
19
|
49,8%
|
11á
|
Kronoberg
|
52,0%
|
14
|
49,2%
|
12á
|
Gotland
|
51,7%
|
18
|
48,1%
|
13á
|
Jönköping
|
64,4%
|
3
|
43,9%
|
14â
|
Västernorrland
|
59,6%
|
6
|
43,8%
|
15â
|
Värmland
|
61,7%
|
4
|
43,6%
|
16â
|
Skåne
|
59,4%
|
7
|
43,4%
|
17â
|
Södermanland
|
56,3%
|
12
|
39,8%
|
18â
|
Kalmar
|
56,8%
|
11
|
39,5%
|
19â
|
Västmanland
|
51,8%
|
17
|
35,4%
|
20â
|
Gävleborg
|
51,9%
|
15
|
35,3%
|
21â
|
Blekinge
|
51,8%
|
16
|
28,5%
|
22â
|
Slutsats
De stora regionerna har inte haft högre tillväxt jämfört med de mindre. Vi kan konstatera att de stora regionerna ligger sämre till än det nationella snittet. Det är alltså andra faktorer än storlek som avgör den regionala BNP-tillväxten.
Infrastruktursatsningar
Jämför vi hur man lyckats få till sig statliga satsningar, vilken kan främja tillväxten, så kan vi se hur Trafikverket planerar att investera i infrastrukturprojekt. För att det ska bli jämförbart så har jag slagit ihop de län som nu planeras ingå i Svealand, Norrland och Östra Götaland.Först kan vi jämföra de statliga satsningarna på länstransportplanerna.
Länstransportplaner 2014-2025 *2
Investering
|
mnkr/1000invånare
|
|
Svealand
|
6,6mdr
|
3,7mnkr
|
Västra Götaland
|
6,3mdr
|
3,8 mnkr
|
Skåne
|
4,3mdr
|
3,3mnkr
|
Norrland
|
3mdr
|
3,4mnkr
|
Stockholm
|
8,7mdr
|
3,9mmkr
|
Östra Götaland
|
4,3mdr
|
3,6mnkr
|
Sedan kan vi jämföra de nationella satsningarna som Trafikverket gjort i motsvarande regioner. Här har jag jämfört de nettoresurser man lagt in från staten, d.v.s. tagit bort den medfinansiering som finns via bl.a. vägtullar.
Nationell Infrastruktursatsningar 2014-2025 *3
Netto
|
netto/1000 invånare
|
|
Svealand
|
19mdr
|
10,8mnkr
|
Västra Götaland
|
23mdr
|
13,9mnkr
|
Skåne
|
21mdr
|
16,1mnkr
|
Norrland
|
9mdr
|
10,2mnkr
|
Stockholm
|
15mdr
|
6,7mnkr
|
Östra Götaland
|
43mdr
|
35mnkr
|
Slutsats:
Vi kan konstatera att länsplanerna är i stort sett identiska oavsett storregion eller inte. När det gäller de nationella infrastruktursatsningarna kan vi inte heller se att dagens storregion har varit mer framgångsrika att få till sig de statliga infrastrukturmedlen som finns. Tvärtom kan vi se att Östra Götaland(Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar) har lyckats bäst, detta utan att ha bildat storregion.
Så frågan återstår, på vilket sätt ökar tillväxten i Hudiksvall, Gävle, Sandviken om vi bildar region med Oxelösund och Idre? Jag ser framemot att regionivrarna kan visa något bevis som stödjer det påståendet.
Jag kommer återkomma med fler granskningar av de påståenden som regionfanatikerna för fram.
*1 Källa: SCB Regionalräkenskaper
*2 Källa: Trafikverket Länstransportplaner
*3 Källa: Trafikverket Nationell plan för transportsystemet
onsdag 30 mars 2016
Besök på Primärvårdsjouren
Att vara ute i våra verksamheter och göra besök och träffa våra medarbetare är en viktig del i det politiska arbetet. Det är ett av de sätt som finns för att få en bra insyn hur våra medarbetares vardag ser ut och hur våra verksamheter fungerar.
Idag var jag på Gävle sjukhus och besökte bl.a. den nya primärvårdsjouren som är flyttad från Södertull till sjukhusområdet. Det var med en stor nyfikenhet och lite orokänsla som jag besökte jouren. Vi moderater har hårdast drivit frågan om flytt av jouren till sjukhuset och på så sätt skapa en fysisk närhet till akuten. Motivet till flytten för oss har varit att underlätta för våra patienter att hitta rätt. Att förlägga primärvårdsjouren till andra sidan stan är ologiskt och det försvårar för patienterna som istället åker till sjukhuset och akutmottagning när man har behov av hjälp. När förslaget har diskuterats så har man varit orolig från en del håll, man har bl.a. sagt att nu ska jouren ta hand om akutens problem. Man har även varit orolig för att det kommer krävas mycket mer bemanning på jouren som då kommer dränera våra vårdcentraler på läkarresurser.
Nu har vi fått svaret på hur det gick och jag kan konstatera att det har gått över förväntan vilket är mycket glädjande. Man har inte sett någon drastisk ökning av patienttillströmningen till jouren. Det som känns lite märkligt att nu bokar inte 1177 in några tider på jouren direkt längre utan man hänvisar patienterna till akuten och där gör man en snabb första bedömning om man ska till jouren eller till akuten. Sedan slussas man rätt.
Att det har gått så bra är mycket tack vare personalens engagemang i förändringen. Detta visar att genom att få med sig medarbetarna och få dem delaktiga i förändringsarbetet så blir det mycket bättre och går lättare att genomföra än om man tvingar på en förändring, som tyvärr görs alldeles för ofta.
När vi nu planerar för att bygga en ny akut på sjukhuset vill vi att man även inkluderar jouren i den planen. Den ska inte vara i samma lokaler utan ska finnas i direkt anslutning i egna lokaler. Vi moderater vill även att man byter namn på jouren till Närakut istället för att på ett bättre sätt beskriva för länsinvånarna vad det är.
Så jag kan konstatera att det var en mycket bra och givande dag på sjukhuset och jag gick därifrån med en mycket positiv känsla och en stark övertygelse om att vi i oppositionen gör skillnad men det tar bara lite längre tid.
Idag var jag på Gävle sjukhus och besökte bl.a. den nya primärvårdsjouren som är flyttad från Södertull till sjukhusområdet. Det var med en stor nyfikenhet och lite orokänsla som jag besökte jouren. Vi moderater har hårdast drivit frågan om flytt av jouren till sjukhuset och på så sätt skapa en fysisk närhet till akuten. Motivet till flytten för oss har varit att underlätta för våra patienter att hitta rätt. Att förlägga primärvårdsjouren till andra sidan stan är ologiskt och det försvårar för patienterna som istället åker till sjukhuset och akutmottagning när man har behov av hjälp. När förslaget har diskuterats så har man varit orolig från en del håll, man har bl.a. sagt att nu ska jouren ta hand om akutens problem. Man har även varit orolig för att det kommer krävas mycket mer bemanning på jouren som då kommer dränera våra vårdcentraler på läkarresurser.
Nu har vi fått svaret på hur det gick och jag kan konstatera att det har gått över förväntan vilket är mycket glädjande. Man har inte sett någon drastisk ökning av patienttillströmningen till jouren. Det som känns lite märkligt att nu bokar inte 1177 in några tider på jouren direkt längre utan man hänvisar patienterna till akuten och där gör man en snabb första bedömning om man ska till jouren eller till akuten. Sedan slussas man rätt.
Att det har gått så bra är mycket tack vare personalens engagemang i förändringen. Detta visar att genom att få med sig medarbetarna och få dem delaktiga i förändringsarbetet så blir det mycket bättre och går lättare att genomföra än om man tvingar på en förändring, som tyvärr görs alldeles för ofta.
När vi nu planerar för att bygga en ny akut på sjukhuset vill vi att man även inkluderar jouren i den planen. Den ska inte vara i samma lokaler utan ska finnas i direkt anslutning i egna lokaler. Vi moderater vill även att man byter namn på jouren till Närakut istället för att på ett bättre sätt beskriva för länsinvånarna vad det är.
Så jag kan konstatera att det var en mycket bra och givande dag på sjukhuset och jag gick därifrån med en mycket positiv känsla och en stark övertygelse om att vi i oppositionen gör skillnad men det tar bara lite längre tid.
torsdag 24 mars 2016
Vad är viktigast för staten, gods eller människor?
I går deltog jag på möte mellan Trafikverket och regionen/kommunerna där vi diskuterade det så omtalade servicefönstret på norra stambanan. Det handlar om att Trafikverket vill stänga av norra stambanan mitt på dagen för att kunna underhålla spåren. Det är bra att man har börjat prioritera underhåll av vår järnväg men frågan är när det ska göras. Tidigare har man, i den mån man underhållit järnvägen, stoppat trafiken på nätterna eller på helgerna när det går som minst passagerartåg. Allt detta för att minska störningarna och försämringar för våra tågresenärer.
Men nu har de kommit på att man ska stänga av banan mitt på dagen med följd att våra x-tåg inte kan gå utan vi får ersätta dessa med buss dagtid. Detta har såklart gett många upprörda känslor i kommunerna eftersom det påverkar kommuninvånarnas möjlighet att resa kollektivt på ett enkelt och effektivt sätt. Det har skickats skrivelser från kommunerna och de har haft flertalet möten med Trafikverket och efter att man fördröjt införandet av de nya servicefönstren så har verket nu kommit fram till att nu ska det genomföras, med viss modifiering och det slutgiltiga förslaget är mindre dåligt än det första förslaget man hade. Vår alternativa lösning är att man, som på andra järnvägssträckor, gör service på nätterna och helgerna. Då drabbas visserligen godstrafiken men deras transporter kan inte vara lika känsliga för när på dygnet de går.
Regionen har inte agerat tillräckligt tidigt och tydligt i frågan och jag kan konstatera att under gårdagens möte så var de två majoritetsregionråden ytterst passiva i diskussionerna. Man pratade mer som ordförande i Ostkustbanan eller ledamot i Atlantpartnerskapet än i egenskap av Regionråd vilket är oroande.
Verket gjorde klart för oss att järnvägen i Sverige är framtagen för godstransporter och inte persontransporter. Är det en konflikt mellan gods och människor så går godset före. Detta är något som vi som regionpolitiker inte kan acceptera. Man förklarar att godset måste vara ”just in time” för att industrin ska fungera eftersom de inte längre har några lager och blir därför känsliga för leveranserna av gods. Frågan man ställer sig, är inte människotransporter också ”just in time”? Människor ska till sina jobb och elever till skolan, de startar vid en viss tidpunkt och då måste man vara där.
De hade räknat på vilka samhällsekonomiska konsekvenser borttagande av ett regionaltåg på en delsträcka fick jämfört med att ta bort en hel transportkedja för industrin och kunde därmed påvisa att för samhällsekonomin så är det mindre kostsamt att skicka människor på buss än att försöka flytta om godstransporter tidsmässigt. När vi sedan började fråga om vilka samhällsnyttor man tagit i beaktan så ingår inte några som helst nyttor för regionen och dess invånare/företag.
Tyvärr så verkar frågan nu vara omöjlig att påverka inför 2017 men det krävs en mycket bättre dialog med staten om vilka samhällsnyttor regionaltågen har och vad som krävs för att människor och företag ska kunna verka i vår region, annars kommer vi snart inte ha några x-tåg kvar utan alla blir hänvisade till buss. Jag hoppas att regionråden lyssnade på diskussionen och är beredd att tillsammans med oss i oppositionen starta dessa diskussioner.
Men nu har de kommit på att man ska stänga av banan mitt på dagen med följd att våra x-tåg inte kan gå utan vi får ersätta dessa med buss dagtid. Detta har såklart gett många upprörda känslor i kommunerna eftersom det påverkar kommuninvånarnas möjlighet att resa kollektivt på ett enkelt och effektivt sätt. Det har skickats skrivelser från kommunerna och de har haft flertalet möten med Trafikverket och efter att man fördröjt införandet av de nya servicefönstren så har verket nu kommit fram till att nu ska det genomföras, med viss modifiering och det slutgiltiga förslaget är mindre dåligt än det första förslaget man hade. Vår alternativa lösning är att man, som på andra järnvägssträckor, gör service på nätterna och helgerna. Då drabbas visserligen godstrafiken men deras transporter kan inte vara lika känsliga för när på dygnet de går.
Regionen har inte agerat tillräckligt tidigt och tydligt i frågan och jag kan konstatera att under gårdagens möte så var de två majoritetsregionråden ytterst passiva i diskussionerna. Man pratade mer som ordförande i Ostkustbanan eller ledamot i Atlantpartnerskapet än i egenskap av Regionråd vilket är oroande.
Verket gjorde klart för oss att järnvägen i Sverige är framtagen för godstransporter och inte persontransporter. Är det en konflikt mellan gods och människor så går godset före. Detta är något som vi som regionpolitiker inte kan acceptera. Man förklarar att godset måste vara ”just in time” för att industrin ska fungera eftersom de inte längre har några lager och blir därför känsliga för leveranserna av gods. Frågan man ställer sig, är inte människotransporter också ”just in time”? Människor ska till sina jobb och elever till skolan, de startar vid en viss tidpunkt och då måste man vara där.
De hade räknat på vilka samhällsekonomiska konsekvenser borttagande av ett regionaltåg på en delsträcka fick jämfört med att ta bort en hel transportkedja för industrin och kunde därmed påvisa att för samhällsekonomin så är det mindre kostsamt att skicka människor på buss än att försöka flytta om godstransporter tidsmässigt. När vi sedan började fråga om vilka samhällsnyttor man tagit i beaktan så ingår inte några som helst nyttor för regionen och dess invånare/företag.
Tyvärr så verkar frågan nu vara omöjlig att påverka inför 2017 men det krävs en mycket bättre dialog med staten om vilka samhällsnyttor regionaltågen har och vad som krävs för att människor och företag ska kunna verka i vår region, annars kommer vi snart inte ha några x-tåg kvar utan alla blir hänvisade till buss. Jag hoppas att regionråden lyssnade på diskussionen och är beredd att tillsammans med oss i oppositionen starta dessa diskussioner.
lördag 19 mars 2016
Den tysta kulturen förvärras
Jag har tidigare pratat om den tysta kulturen inom Region Gävleborg. D.v.s. att våra medarbetare och chefer inte vågar säga vad man känner och tycker för att man är rädd för repressalier. Regionen har till och med blivit fälld av JO för att man försökt tysta personalen. Vi har från oppositionen påpekat detta vid åtskilliga tillfällen och alltid blivit bemött från ledningen med svaret att det endast är skvaller och lösa rykten.
Tyvärr påminns jag alldeles för ofta om att denna kultur frodas och växer inom Regionen. Så sent som med diskussionerna kring ambulansen så blir vi påminda igen. I veckan träffade vi politiker vårdförbundet på en frukost för att prata om aktuella frågor och självklart kom situationen på Ambulansen upp. Jag frågade de fackliga representanterna om hur de upplever möjligheten att yttra sig inom Regionen. Jag har nämligen fått berättat för mig att medarbetare på andra avdelningar som har haft synpunkter på facebook angående regionens hantering blivit inkallad till chefen och blir tillsagd att man inte får vara illojal mot arbetsgivaren! Vi har alltså chefer som tillrättavisar sina medarbetare som utnyttjar sin grundlagsskyddade yttrandefrihet! Jag frågade vårdförbundet om detta är vanligt förekommande och får då till svar att våra medarbeta inte vågar yttra sig eftersom man är rädd för repressalier.
Jag ber då Regionrådet Tommy Berger(S) att lyssna noga, eftersom han är en av dem som påstår att vi bara sprider rykten när vi påpekar detta. Han säger då att det är fel på första linjens chefer som gör på detta sätt och om det händer så ska medarbetare anmäla detta. Men Hallå!!! Om man är rädd för repressalier från ledningen så går man väl inte vidare med att någon chef har försökt tysta en. Man väljer istället att knyta näven i fickan och jobba vidare. Ibland undrar jag hur långt ifrån den politiska ledningen kan befinna sig från verkligheten. Jag blir både rädd och mycket bekymrad.
När jag påpekar att detta inte är en fråga för fösta linjens chefer utan för den högsta ledningen, det är den som sätter kulturen inom organisationen, så blir jag bara mött med förakt.
Jag har även fått signaler om att man inte längre vågar göra avvikelser för att man anser att det inte gör någon skillnad och att man är rädd vara att var en ”tjallare”. Detta om något gör mig bekymrad och ledsen, vart är vårt landsting på väg? Jag säger samma sak som min rådskollega Carina Östansjö (L) tidigare har sagt, "det ligger som en våt filt över landstinget". Nu verkar det som filten blir fler och våtare.
Jag och mina oppositionsrådskollegor kommer fortsätta att arbeta för att få stopp på denna förödande kultur. Vi kommer gör allt i vår makt att komma tillrätta med det.
Tyvärr påminns jag alldeles för ofta om att denna kultur frodas och växer inom Regionen. Så sent som med diskussionerna kring ambulansen så blir vi påminda igen. I veckan träffade vi politiker vårdförbundet på en frukost för att prata om aktuella frågor och självklart kom situationen på Ambulansen upp. Jag frågade de fackliga representanterna om hur de upplever möjligheten att yttra sig inom Regionen. Jag har nämligen fått berättat för mig att medarbetare på andra avdelningar som har haft synpunkter på facebook angående regionens hantering blivit inkallad till chefen och blir tillsagd att man inte får vara illojal mot arbetsgivaren! Vi har alltså chefer som tillrättavisar sina medarbetare som utnyttjar sin grundlagsskyddade yttrandefrihet! Jag frågade vårdförbundet om detta är vanligt förekommande och får då till svar att våra medarbeta inte vågar yttra sig eftersom man är rädd för repressalier.
Jag ber då Regionrådet Tommy Berger(S) att lyssna noga, eftersom han är en av dem som påstår att vi bara sprider rykten när vi påpekar detta. Han säger då att det är fel på första linjens chefer som gör på detta sätt och om det händer så ska medarbetare anmäla detta. Men Hallå!!! Om man är rädd för repressalier från ledningen så går man väl inte vidare med att någon chef har försökt tysta en. Man väljer istället att knyta näven i fickan och jobba vidare. Ibland undrar jag hur långt ifrån den politiska ledningen kan befinna sig från verkligheten. Jag blir både rädd och mycket bekymrad.
När jag påpekar att detta inte är en fråga för fösta linjens chefer utan för den högsta ledningen, det är den som sätter kulturen inom organisationen, så blir jag bara mött med förakt.
Jag har även fått signaler om att man inte längre vågar göra avvikelser för att man anser att det inte gör någon skillnad och att man är rädd vara att var en ”tjallare”. Detta om något gör mig bekymrad och ledsen, vart är vårt landsting på väg? Jag säger samma sak som min rådskollega Carina Östansjö (L) tidigare har sagt, "det ligger som en våt filt över landstinget". Nu verkar det som filten blir fler och våtare.
Jag och mina oppositionsrådskollegor kommer fortsätta att arbeta för att få stopp på denna förödande kultur. Vi kommer gör allt i vår makt att komma tillrätta med det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)