Låt regionen ta över hemsjukvården (igen)

2013 övertog kommunerna ansvaret för hemsjukvården, d.v.s. för den sjukvård som bedrivs i hemmet hos patienten. Tanken var i alla falla att de skulle göra det. För att komma överens med kommunerna så blev beslutet att regionen fortfarande gör besöken under de två första veckorna och därefter övergår ansvaret till kommunerna. Kommunerna tog även över den verksamhet och personal som det dåvarande landstinget hade för detta.

Problemet blev då såklart att landstinget då inte hade några medarbetare kvar som kunde göra dessa besök eftersom alla gick över till kommunerna. Ansvaret låg dock kvar på hälsocentralerna vilket en del tog ansvar för medan andra inte.

Regionen har även andra verksamheter som gör hembesök.

Palliativa teamet gör till viss del hembesök för de palliativa patienterna. Dessutom har vi inrättat ett par mobila team som också gör hembesök på uppdrag av primärvården, d.v.s. hälsocentralerna. Allt som allt så ser det ut som vi har fyra olika verksamheter som gör hembesök

• Hälsocentralerna under de två första veckorna 
• Mobila teamet gör det på uppdrag av HC
• Palliativa teamet, gör en del besök hos de palliativa patienterna
• Kommunens hemsjukvård, som gör de besök som krävs efter de två första veckorna.

Tanken med kommunaliseringen var att minska antalet personer som gör hembesök och samordna med hemtjänsten, så har inte skett. Idag kunde vi läsa i tidningen att kommunerna nu istället försöker flytta över hemsjukvården på de personliga assistenterna alternativt att patienten ska uppsöka sin hälsocentral varje dag för vård. Att kommunerna vill få någon annan att bedriva sjukvård kan såklart kopplas till att man vill minska kostnaderna för kommunen och att ekonomin är ansträngd.

Det är helt uppenbart att kommunaliseringen av hemsjukvården som gjordes 2013 inte blev som vi tänkt oss. Istället för att färre skulle göra hembesök så är det nu fler som bedriver hemsjukvård, en del även motvilligt. Dessutom är det olika huvudmän och samordningen blir därefter svår att få till, dessutom blir det väldigt konstigt för patienterna.

Problemet blir också att hemsjukvården fungerar olika för de olika kommunerna. Vården blir därmed ojämlik i länet när vissa kommuner gör en sak och en annan inte.

Vi moderater har kommit fram till i att denna kommunalisering inte blev bra och är beredda att återta
hemsjukvården till regionen. Inte för att regionen är bäst på att göra allt utan att vi vill minska antalet huvudmän och lägga hembesöken på primärvården som ansvarar till största del för dessa patienter, varför inte att varje hälsocentral får ta det ansvaret fullt ut(De gör ju vissa hembesök redan idag)

Vi har därför under en tid krävt en utvärdering av kommunaliseringen med ambitionen att ta tillbaks den till regionen. Alternativt så måste kommunerna ta all hemsjukvård och inte kunna ducka för det och hänvisa patienterna till sin hälsocentral, som de nu gör i detta exempel.

Vem bestämmer egentligen om länets infrastruktur

Staten har ansvaret för den nationella infrastrukturen d.v.s. järnvägar, större vägar(europavägar) och många av våra större farleder. Kommunerna ansvarar för de kommunala vägarna. Sedan finns det enskilda vägar som olika vägföreningar ansvarar för. För den regionala infrastrukturen(länsvägar) så är det ett delat ansvar mellan regionen och staten. Detta är en del i den förändring som gjordes i och med att vi bildade region 2015.

Detta innebär att Region Gävleborg beslutar vart fjärde år om vilka regionala infrastruktursatsningar som ska göras i länet de kommande åren. Det är statens anslag för detta som regionen prioriterar och det är sedan Trafikverket som genomför investeringen.

Vi beslutade om den regionala infrastrukturplanen senast i oktober förra året. Där har vi lyft fram en del investeringar som regionen prioriterar. Totalt har vi ca 80mnkr per år som ska prioriteras vilket inte är så mycket pengar i dessa sammanhang men de gör stor skillnad, om de används rätt.

Jag har noterat att man nu ändrar fokus på hur regionledningen ser på infrastruktur i länet. Det har gått från att vara väginvesteringar till att bli mer busshållplatser och nu cykelvägar. Av de 953 mnkr som finns tillgängliga 2018-2029 så lägger man nu

• 220mnkr på cykelvägar
• 180mnkr på busshållplatser och andra kollektivtrafikåtgärder
• 470mnkr på vägförbättringar
• 68mnkr på statlig medfinansiering
• 48mnkr på enskilda vägar

Vägnätet i länet har stora behov. Vi har kunnat följa debatten om avsmalning av väg 50 mellan Söderhamn Bollnäs, där skulle vi ha satsat på att behålla bredden.

Genomfarten i Ljusdal, där finns det stora utmaningar för att lösa den tunga trafikens behov.
Väg 56(diagonalen) från Gävle ned till länsgränsen är en väg som på andra sidan länsgränsen har en mycket bättre standard

E16 genom Hofors måst lösas, det är visserligen en statlig väg men där är vi vara med och medfinansierar från regionen med våra statliga länsmedel

76ans förlängning d.v.s. en ny väg från Furuviksvägen till E4an, detta för att minska trycket på södra infarten till Gävle.

Sedan har vi länets pulsåder d.v.s. E4an genom länet som måste åtgärdas.

Majoriteten väljer istället att bygga om busshållplatser som ingen använder, cykelvägar med förväntningarna att folk ska börja arbetspendla med cykla mellan Sandviken-Gävle

Vi moderater skulle istället vilja att vi prioriterar de objekt som har störst problem. E4 genom länet är en sådan kritisk investering som vi vill se att man åtgärdar så fort som möjligt, vi kräver att det ska vara fyrfältsväg (d.v.s. motorväg) hela vägen från södra länsgränsen till den norra. Detta kostar såklart oerhörda stora summor pengar men här kan vi använda våra regionala medel för medfinansiering och kan sedan kommunerna vara med så kan vi trycka på mot staten att göra dessa investeringar.

Men pengarna räcker såklart inte till allt. Har vi 1000 miljoner på de 10 år som planen hanterar så skulle det vara rimligt att lägga ex. 150mnkr för de 5mil motorväg genom Nordanstigs kommun. Kostnaderna för att göra motsvarande för sträckan Gävle-Söderhamn skulle kosta 200 miljoner vilket bör ses som väl investerade medel.

Ledningen delger sin bild om läget inom vården nu i sommar

Idag rapporterar Regionens tjänstemän om sommarsituationen på våra sjukhus. Vi vet att det brukar vara mer eller mindre kaos inom sjukvården på somrarna. Det intressanta i år är huruvida det är problem även i år eller om man fått ordning på bemanningen denna sommar.

Lyssnade nu på radions rapportering från ledningens presskonferens där man säger att läget i sommar är bättre än tidigare och att man har läget under kontroll. Vi fick inte höra några medarbetare utan endast högre chefers berättelser. Det är intressant att höra hur media rapporterar från denna presskonferens. Flera chefer ger sin bild men utan några direkta kritiska och granskande frågor. Jag hade gärna gett dem lite input för att få en mer nyanserad bild. Jag har ofta kontakt med medarbetare i vården som allt för ofta berättar en helt annan version än den som de högre cheferna rapporterar till media.

Hur är då läget i sommar?

Det är inte helt enkelt att få en enkel och entydig bild men det finns några indikatorer man kan se på för att få en bra bild hur vården fungerar.

Antal vårdplatser och antalet patienter som ligger på en överbeläggningsplats är alltid intressant och relativt enkelt för mig att hitta uppgifter på i våra system. Antal vårdplatser i sommar är så här långt i snitt 419 på Gävle och Hudiksvalls sjukhus vilket är 30 platser färre än under våren men några fler än förra sommaren. Det som ändå visar vilken belastning man har är hur många patienter som ligger på överbeläggningsplats och där har vi den senaste veckan haft 48 patienter i snitt på en sådan plats, vilket är 20 fler än under våren och 21 fler än förra sommaren.

När det sedan är fullt på avdelningarna så blir patienterna kvar på akuten och situationen blir inte bra för varken patienterna eller medarbetarna. Vi kunde höra att läget på akuten i Hudik är problematiskt vilket även stämmer med den bild jag fått. Jag har t.o.m. fått signaler om att patientsäkerheten är hotad vissa arbetspass men detta rapporterar såklart inte våra högre chefer.

Att då säga att läget är bättre än tidigare år blir svårt att hålla med om.

Sedan är det intressant att se hur många arbetspass som man inte löst och hur många medarbetare man tvingat in för att jobba. Här är det svårt att få fram bra underlag utan baseras ofta på medarbetarnas berättelser.

Även ambulansens tillgänglighet under sommaren är intressant att följa. Som det verkar så har man alla dygnetrunt ambulanser igång under sommaren. Det är några dagambulanser som man ställt. Om detta stämmer med hur det nu har blivit vet jag inte, men det är såklart intressant att följa. Det går även att följa hur responstiden varit för ambulansen för att få en bra bild av läget där.

Efter varje sommar kollar vi i oppositionen av hur sommaren gått vilket ska bli intressant att göra även denna sommar, kommer den bild som ledningen gett stämma överens med det som verksamheterna uppfattar. Men det får jag återkomma till i augusti.

Almedalen håller fortfarande

Nu har jag spenderat ett par dagar i Almedalen tillsammans med tusental andra samhällsintresserade människor. Det är ett fullt schema som läggs och det blandas med seminarier, utställningar och träff med enskilda aktörer. Det ges även möjlighet att träffa andra moderata politiker och utbyta tankar och idéer.

Det kändes som det var mindre omfattande i år med färre seminarier och folk. Frågan är om hela Almedalskonceptet håller på och försvinner. Jag hoppas inte det utan att detta världsunika koncept håller även i framtiden. Vi behöver mer mötesarenor där politiker och samhällsaktörer kan träffas.

I år var det återigen fokus på sjukvård och de områden som berör regionen för min del.

Verksamhetsbesök, Visby lasarett

vi startade men en snabbvisit på Förlossningen på Visby lasarett. Ett litet sjukhus men där man trots låga volymer upprätthåller en bra vård. Man har endast 400-500 förlossningar per år vilket innebär att de måste jobba mycket med upprätthålla kompetensen bland personalen. Det är klart att bedriver man vård på en ö mitt ute i Östersjön krävs okonventionella lösningar. Det krävs ett mycket bra samarbete med vården på fastlandet och jag antar att det går en del transporter där emellan. Frågan är vad vi kan lära oss som har andra förutsättningar men kanske liknande problem med långa avstånd och relativt litet patientunderlag.

Besök Kvinnokliniken, Gävle sjukhus

Idag har vi besökt Kvinnoklinikens verksamheter på Gävle sjukhus. Att besöka våra verksamheter är något som ger oss som politiker väldigt mycket bra information. Just kvinnokliniken med förlossning, BB och gynavdelning med mottagning är extra intressant att följa upp. Det har under många varit ganska turbulent där, personal har slutat i stor omfattning, man har slagit ihop avdelningar och minskat vårdplatser. Det har även varit flera fall som det rapporterats om i media och av patienter som jag som politiker har varit tvungna att agera i. Det är dessutom en verksamhet som människor har mycket åsikter om. Det är en av få verksamheter där man har friska patienter som just ska gå igenom det största man kan göra i livet, föda barn. De som kommer dit är såklart förväntansfulla men också oroliga och nervösa. Vi får berättat för oss att det blir allt fler frågor och funderingar från de blivande föräldrarna än vad det har varit tidigare och man ställer allt högre krav. När något sedan inte riktigt blev som man tänkt sig så får personalen, vi politiker och andra runt om kring höra det.

En stor fråga är hur man har organiserat sig. Man har några gynvårdplatser i anslutning till BB där man vårdar bl.a. palliativa cancerpatienter. När man stänger vårdavdelningen på fredag så slussas man ut på övriga avdelningar på sjukhuset för att på Måndag förmiddag komma tillbaks igen. Detta är inte en acceptabel hantering av patienter. Vi hade riktigt bra samtal om vad vi kan göra för att komma till rätta med det.

Självklart tog vi upp frågan om behovet av Hospice med tanke på de Palliativa patienterna som vårdas där och det är såklart en självklarhet att det ska finnas men när jag får frågan om varför det inte har startats ett sådant än så har jag inga riktigt bra svar. Jag tror inte mina politiska motståndare har svårt att se behovet utan det måste vara något annat som hindrar dem. Jag har aldrig hört någon som är emot Hospice, förutom vissa enstaka majoritetspolitiker såklart.

Sedan besökte vi även förlossningen och där var det såklart intressant att höra hur man ser på möjligheten att få till en bättre samvård mellan förlossning, BB och neonatal. Vi pratade även om vad som krävs för kringfunktioner för att en förlossningsklinik ska fungera, jag får åter igen bekräftat att man inte har tänkt till riktigt i framtidsbygget. Man känner även en oro över att man sprider ut sjukhusets verksamheter över hela Gävle i stället för att samla de verksamheter som är beroende av varandra. En tanke som kom upp är varför man inte samlar mödravården på sjukhuset så man kan utveckla samarbetet mellan Gyn, förlossning, BB och mödravården.

Det finns helt klart mycket att jobba vidare med men det kändes ändå bra att man börjar få ordning på arbetsmiljön och att man tagit tag i vissa saker som har varit problematiska tidigare. Så det var en bra känsla man hade när vi åkte från sjukhuset.

På torsdag ska vi göra samma typ av besök på Kvinnokliniken på Hudiksvalls sjukhus.

Ludvikamoms kan slå hårt mot vården i länet

Om en vecka kommer villkoren för de privata vårdgivarna att ändras i länet. Skatteverket har beslutat att vårdens kostnader för hyrpersonal ska momsbeläggas. Sjukvården är i sig momsbefriat vilket innebär när regionerna köper vård av varandra eller köper in vårdtjänster så är det ingen moms på det. Det i sin tur innebär att vårdgivarna inte kan ”dra av” momsen som andra företag och branscher kan. Däremot de tjänster och varor som inte är vård är momsbelagda och eftersom de som säljer vård inte har någon moms på sina tjänster så går det inte att dra någon moms på de varor och tjänster de i sin tur köper in som är momsbelagda. Så konsekvenser är att den ingående momsen helt enkelt läggs på priset till regionerna.

Staten kompenserar dock regionerna för sina momskostnader fullt ut så denna förändring påverkar inte regionens kostnader, den s.k. Ludvikamomsen. Att den kallas så är för att det är/var skattekontoret i Ludvika som administrerade detta. Syftet med detta var att göra det neutralt huruvida man upphandlade en tjänst av privat aktör eller om man utför det i egen regi.

För att hantera detta när man upphandlar i en kommun eller region som kan man lägga på en momskompensation till de privata vårdgivarna. I vissa fall är det 3% men kan också vara en annan procentsats, detta beror på hur mycket tjänster och varor vårdgivaren har som är momsbelagda. Och då förstår man ganska snabbt att detta skiljer sig mellan olika privata vårdgivare. En vårdgivare kanske har all personal anställda vilket då inte beläggs med moms medan andra låter sina medarbetare ha egna bolag och ”hyr ut” sig själva till sin arbetsgivare. Vissa äger sina lokaler och andra hyr in sina lokaler vilket också påverkar hur mycket moms man ska betala.
Så en general kompensation ger inte rätt kompensation, vissa får kanske mer än vad momsen kostar och andra förlorar på det.

Så nu har skatteverket bestämt att all inhyrd personal inte ska ses som vårdtjänst och ska därför momsbeläggas. Detta kommer slå hårt mot de som har inhyrd personal. Visserligen har de privata hälsocentralerna hos oss i länet inte några problem med inhyrd personal, de har till skillnad från Regionen bra med bemanning av egen personal. Däremot Aleris i Bollnäs har valt att låta vissa av sina medarbetare ha egna bolag som sedan säljer sina tjänster till bl.a. Aleris i Bollnäs men även andra vårdföretag och kanske offentliga vårdgivare.

Så denna förändring kommer att slå hårt mot vissa av regionens vårdgivare. Vi har lyft frågan på regionstyrelsen för att se hur vi i regionen kan hantera detta så inte de privata vårdgivarna missgynnas och får högre kostnader, som inte kompenseras, än vi får i egen regi. Vi vet att marginalerna är små inom vården så detta kan i värsta fall slå ut vårdgivare i länet.
Så vi lyfte denna fråga för någon månad sedan och den politiska majoriteten var helt ointresserade av detta, trots att de fick bra information om hur systemet fungerar från våra tjänstemän. När vi nu lyfte samma sak igen så var i alla fall våra tjänstemän oroliga för detta och skulle bevaka och se vad som händer.

Det enklaste vore såklart om regeringen gick in och agerade i detta och där kan länets socialdemokrater påverka vilket jag anser att de bör göra. Även centerpartiet som sitter i ledningen i regionen och även är stödparti till socialdemokraterna nationellt bör trycka på i detta. De säger sig vara för privata utförare och då har de nu chansen att faktiskt gör skillnad, men det tror jag inte de kommer att orka driva igenom.

Jag hoppas verkligen att denna förändring inte kommer slå ut vårdgivare, jag kan tänka mig att denna fråga var sådan som också kan ha påverkat Aleris beslut att dra sig ur Bollnäs sjukhus.

Budget 2020 med groteska besparingar

Idag har regionfullmäktige sitt budgetfullmäktige. Det är det första budgetfullmäktige som jag inte närvarar på i egenskap som ansvarigt oppositionsråd.

Vi i den borgerliga oppositionen(M,KD,L och SVG) har återigen gemensamt lagt fram ett förslag till budget 2020 och plan för 2021-2022. Det finns en stor samsyn mellan oss vad som behöver göras och vi är beredd att ta det ansvar som krävs.

Regionen står inför de största ekonomiska utmaningarna som jag varit med om. Det som vi har varnat för under de senaste åren har nu tyvärr inträffat. Eftersom man inte har jobbat strukturerat med att hålla ned kostnadsutvecklingen så har nu underskotten inom verksamheterna växt till ofantliga 578 miljoner kronor.

Vad gör då majoriteten åt detta?

Vi har läst deras budgetförslag och där finns i stort sett inga åtgärder utan där skriver man att regionstyrelsen ska presentera ett sparpaket till fullmäktige i september/oktober på 578mliljoner kronor.

Igår kunde vi dock läsa i tidningen att man nu har kommit fram till en del åtgärder. Och det är nog ingen slump att man har avvaktat vårt budgetförslag. Man har bl.a. anammat vårt förslag om att stänga Stockholmskontoret och minska ned antalet konsulter under regionstyrelsen. Det enklaste skulle så klart att man antog vår budget direkt då slapp man sitta och vänta på våra förslag.

I övrigt föreslår vi i vår budget

• Satsningar på Primärvården, den har varit underfinansierad under många år och vi vill att man rättar till det med extra anslag på 100mnkr
• Satsning på mer personal och bättre lönestruktur

Sedan föreslår vi:

• Effektivisering inom administrationen. Idag jobbar 609 personer och där skulle man kunna effektivisera
• Regionstyrelsen köper konsulter för 80mnkr och där kan man helt klart minska ned de behoven.
• Effektivare nyttjande av lokaler, idag har vi interna hyreskostnader på 300mnkr och kan vi avyttra lokaler vi inte har behov av. Dessutom måste Framtidsbygget bli billigare, man lägger stora resurser på detta och där verkar det inte finnas några begränsningar. Annars kommer våra kostnader öka med 300mnkr/år bara i högre hyreskostnader.
• Vi lägger dessutom 2,1mdr på övrig administration, IT, ekonomi, kommunikation, forskningsråd, regionstab, regionledning, utvecklingsförvaltning.
• Effektivare inköp och upphandlingar, här finns det mycket att göra.
• Till sist så bör man sälja av vindkraftverken så fort som möjligt, de fortsätter att kosta och de kommer aldrig bli lönsamma. 

Så det finns mycket som vi kan effektivisera som vi har föreslagit men det enklaste och effektivaste är väl ändå att majoriteten tar vår utsträckta hand och tillsätter den kriskommission som vi föreslagit.