Svar på mediafrågor kring framtiden för våra hälsocentraler

I veckan fick jag en del frågor från en av länets tidningar kring det förändringsarebete som vi har startat i Regionen. Frågorna handlade om våra tankar kring resultatet av bolagiseringen. Tyvärr så blir de mediala frågeställningarna mycket kring socialdemokraternas narrativ. Deras påståenden och bildsättning stämmer inte utan behöver nyanseras.

Bakgrund

Sedan 2010 drivs alla hälsocentraler i landet i olika vårdval, i Gävleborg heter det Hälsoval. 

Det är respektive region som beslutar om regelverken för dessa. Som aktör har man fri etableringsrätt vilket innebär att man kan starta en hälsocentral vart man vill och när man vill, så länge man uppfyller de krav som vi politiskt har beslutat om. Idag har vi 40 hälsocentraler i länet varav 15 redan drivs av privata aktörer och dessa finns utspridda i hela länet. I Nordanstig så finns det dessutom bara två privata och ingen offentligt driven hälsocentral. Frågan om att sälja eller överlåta hälsocentraler till privata aktörer har lyfts av socialdemokraterna i den politiska debatten. Samtidigt är det värt att påminna om att det var under tidigare socialdemokratiskt ledda majoriteter som flera hälsocentraler överläts(såldes eller gavs bort) till privata vårdgivare.

Exempel på detta är: 

- Bergjsö Hälsocentral som överläts till Premicare den 1 oktober 2019

- Bomhus Hälsocentral som överläts till Capio (dåvarande Carema) i november 2010. Notera att detta beslut var vi moderater emot. Vi ville helt enkelt ha två hälsocentraler i Bomhus, en privat och en regiondriven se länk: Arbetarbladet

- Brynäs hälsocentral överläts till Capio (dåvarande Carema) i början av 2010. 

Vi Moderater har drivit frågan om en egen primärvårdsorganisation under flera år. Redan under förra mandatperioden skrev vi en motion om att organisera hälsocentralerna i bolagsform. Den fick stöd av samtliga partier som i dag ingår i majoriteten, men avslogs av den dåvarande majoriteten. Mot den bakgrunden är det svårt att beskriva frågan som ny, även om den ibland framställs så i den politiska debatten.

Utifrån min erfarenhet av att möta och samtala med invånare är min uppfattning att de sällan har några starka åsikter om vem som driver deras hälsocentral. Det de i stället efterfrågar är en tillgänglig vård med hög kvalitet och ett gott bemötande. När vi jämför resultaten mellan länets hälsocentraler ser vi också att de privata vårdgivarna generellt har bättre tillgänglighet, högre läkarkontinuitet och högre patientnöjdhet. Det tycker jag visar att det viktigaste för patienterna inte är vem som driver verksamheten, utan vilken vård de faktiskt får.

Men här kommer svar på dina frågeställningar:

Bolagiseringen sägs ge bättre styrning och ekonomi – finns  konkreta resultat sedan 1 februari?

Syftet med att driva våra hälsocentraler i bolagsform är att skapa kortare beslutsvägar, ett tydligare ledarskap och en mer jämlik vård. Utifrån de samtal vi haft med medarbetare och chefer är vår bedömning att bolagiseringen har gett just dessa effekter. Det finns flera konkreta exempel på detta. I det bifogade LinkedIn-inlägget beskriver en av våra enhetschefer hur det blivit enklare att rekrytera läkare efter omställningen. Vi kan också konstatera att våra hälsocentraler nu har fler anställda läkare än före bolagiseringen. Samtidigt har personalomsättningen varit mycket låg och under årets första halvår har i princip ingen medarbetare valt att lämna verksamheten. 

Regionens hälsocentraler har gått med underskott sedan 2010 och under de senaste fem åren uppgår det samlade underskottet till över 500 miljoner kronor. Tidigare majoriteter lyckades inte vända den utvecklingen. Den utredning som låg till grund för beslutet visar att bolagisering är ett sätt att skapa förutsättningar för en ekonomi i balans. Bolaget har därför fått i uppdrag att nå detta inom två år. 

För patienterna märks än så länge inga större förändringar. Däremot har det tidigare funnits skillnader i vårdutbud mellan regiondrivna och privat drivna hälsocentraler, vilket inneburit att vården inte varit helt jämlik. Vilken vård du haft tillgång till har i vissa fall berott på vilken hälsocentral du varit listad vid och det anser vi inte är okej.

Ett konkret exempel är osteoporosmottagningar för patienter med benskörhet. Tidigare fanns denna verksamhet på vissa hälsocentraler, men nu är den tillgänglig för alla länets invånare oavsett vilken hälsocentral de är listade vid.

Hur kan ni garantera att bolagiseringen inte blir ett första steg mot privatisering av fler delar av primärvården?

Primärvården bedrivs redan i dag till stor del av privata aktörer. Av länets 40 hälsocentraler drivs 15 i privat regi och omkring fyra av tio länsinvånare är listade på en privat hälsocentral. Under det senaste året har dessutom ytterligare en privat hälsocentral etablerats i länet. Vi moderater välkomnar att fler privata aktörer vill etablera sig eller expandera i länet, eftersom det stärker invånarnas valfrihet och skapar en mer nära vård. Hur stor del av primärvården som bedrivs av privata aktörer avgörs i slutändan av patienternas egna val och av vilka aktörer som väljer att etablera sig. Bolagiseringen av Regionens hälsocentraler förändrar inte dessa förutsättningar. Att beskriva bolagiseringen som ett sätt att privatisera primärvården ger därför inte en korrekt bild av vad beslutet faktiskt innebär. 

Vad säger ni till väljare som oroar sig för att små hälsocentraler och vård nära invånarna kan försvagas när verksamheten styrs i bolagsform?

Jag förstår den oron som man kan uppleva i och med att det finns partier i länet som vill stänga hälsocentraler(bl.a. vänsterpartiet). Vi moderater däremot vill se fler hälsocentraler i länet, inte färre. Vår ambition är att invånarna i länet ska ha nära till vården och möjlighet att välja den hälsocentral som passar dem bäst. Därför kommer vi inte medverka till att enskilda hälsocentraler läggs ned. Vem som driver hälsocentralen avgör inte om den finns kvar eller inte, det gör endast de politiska beslut som fattas. Tidigare kunde Hälso- och sjukvårdsnämnden fatta beslut om att öppna eller stänga regiondrivna hälsocentraler. I samband med bolagiseringen ändrade vi detta, vilket innebär att det nu krävs ett fullmäktigebeslut för en sådan förändring. På så sätt har vi stärkt den demokratiska kontrollen över vilka regiondrivna hälsocentraler som finns i länet och hur vårdutbudet ser ut/utvecklas.