Besök på Ljusdals sjukhus

Idag besökte jag tillsammans med Maria Molin, vår moderata hälsinge-toppkandidat till landstinget, sjukhuset i Ljusdal.

Ljusdals sjukhus är ett av de mindre sjukhusen i länet men ändå ett av de viktigaste. Ljusdals kommun har ca 20000 invånare på en yta som är större än hela Gästrikland. Det är alltså en stor kommun till ytan men en mindre kommun i antalet invånare. Det är långa avstånd inom kommunen men det är även långt till sjukhuset i Gävle. För att tillgodose Ljusdalsbornas behov av sjukvård så krävs det att det finns en närsjukvård som finns just nära.

Närsjukvården på Ljusdals sjukhus är ett föredöme på hur man kan organisera den nära vården. Det är även ett föredöme hur kommunen kan samarbeta med landstinget. Landstinget bedriver denna verksamhet men Ljusdals kommun är med och medfinansierar de platser som kommunens omvårdnadsenhet kan använda. Vi har under alla år jag vart med i landstingspolitiken lyft just närvårdsavdelningen i Ljusdal som ett föredöme hur landsting och kommun kan samarbeta för Ljusdalsbornas bästa.

Nu är tyvärr denna enhet hotad. Det finns krafter i kommunen som vill avsluta detta samarbete vid årsskiftet och den nuvarande politiska ledningen i landstinget gör inte mycket för att förlänga detta samarbete. Vi har under flera år frågat vad man har för avsikter med avdelningen i Ljusdal men har fått svävande svar om att det fungerar bra och den inte är hotad.

Vi har läst i Ljusdalsposten under sommaren hur man har för avsikt att inte förlänga avtalet från kommunen sida.

Så idag fick vi möjlighet att träffa personalen där och höra deras tankar och idéer om sin verksamhet. Det är en enhet som har mycket sammansvetsad personalgrupp som trivs tillsammans. Varför vill man slå sönder en så bra fungerande verksamhet där personalen faktiskt trivs och som är mycket uppskattad av sina patienter och anhöriga.

Vi fick höra hur personalen ser på framtiden och hur de vill utveckla sin verksamhet. Det finns möjlighet att göra mer saker som idag bara sköts på de stora sjukhusen. Hur kan man arbeta med ny teknik och kompetensutveckling för flytta mer undersökningar och behandlingar till denna avdelning? Vilka konsekvenser får en nedläggning för resten av sjukhuset, allt hänger ihop. Vem ska ta hand om dessa patienter i framtiden, kommer de få ligga på sjukhuset i Gävle eller Hudiksvall.
Varför har inte personalen fått information om detta utan får höra hur av folk runtomkring att enheten ska läggas ned?

Det var ett mycket givande möte idag där vi fick höra hur personalen ser på sin verksamhet och vilka tankar de har om framtiden. Det skulle vara bra ifall även dagens ansvariga majoritetspolitiker tog sig tid för att besöka dem och lyssna till deras idéer.

Vi moderater, både i kommunen och landstinget, har gett tydliga svar. Vill ha kvar denna verksamhet och utveckla den för Ljusdalsbornas bästa. Låt Närsjukvården i Ljusdal få fortsätta vara ett föredöme i länet och landet.

En dag på Gävle sjukhus

Igår tillbringade jag och mina oppositionsrådskollegor i Samverkan Gävleborg dagen på Gävle sjukhus. Bl.a. så besökte vi lungavdelningen och njuravdelningen för att lyssna till hur personalen där upplever sommarsituationen på sjukhuset. Besöket på sjukhuset var planerat sedan tidigare och ambitionen var att få en direktrapport från personalen om hur beläggning- och bemanningssituationen har vart under de senaste sommarveckorna.

Att vi har kunnat läsa i tidningen de senaste dagarna om krisen på sjukhuset gjort besöket såklart ännu mer aktuellt och viktigt. Det finns en stor frustation över situationen och att man inte känner att man kan påverka den. De brottas med överbeläggningar där patienterna tvingas vårdas i korridorerna och man känner att man inte räcker till. Allt för ofta så riskeras patientsäkerheten. Vi fick även höra att man har minskat på antalet vårdplatser trots att ledningen förklarade för oss innan sommaren att det inte var aktuellt.

Vi pratade mycket om situationen och hur de tycker vi kan lösa detta. Vi fick med oss mycket bra synpunkter och idéer. Vi fick även möjlighet att lyssna på hur de ser på de lösningar som vi i Samverkan Gävleborg föreslår för att komma tillrätta med problemen.

Vi föreslår bl.a. att vi ska inrätta nya vårdplatser på sjukhuset, s.k. mellanvårdsplatser, där kan man ta hand om färdigbehandlade patienter till dess att kommunerna kan ta hand om patienten eller man kan flytta direkt hem. Detta skulle underlätta trycket på våra avdelningar och dessutom skapar det mer flexibla lösningar för våra kommuner.

Vi pratade även om hur vi kan anpassa bemanningen efter patienternas behov. Idag är bemanningen till största del statisk oavsett om det är vårdtunga patienter eller inte. Vi vill istället att bemanningen ska planeras så att man klarar av olika tryck på avdelningar och vi ska även ha en planering som gör att våra medarbetare kan ha semester utan att övrig medarbetare får jobba extra.

Att besöka våra verksamheter och träffa personal är en av de viktigaste uppgifterna vi politiker har. Jag försöker hinna med så många besök som möjligt. Jag försöker även vara ute och praktisera i vården för att på så sätt få en bättre förståelse för våra medarbetares vardag.

Sista rycket innan valrörelsen kör igång

Nu håller alla partier på och arbetar med att göra de sista förberedelserna för årets andra valrörelse. Detta år är speciellt ur många aspekter. Vi har bedrivit intensiv valrörelse under EU-valet i maj och nu ska vi ganska kort därefter genomföra den stora valrörelsen inför kommun, landsting och riksdagvalet i september. Man har även tidigarlagt valdagen en vecka i september vilket innebär att vi antingen ska kampanja under kortare tid eller börja tidigare.

Sommaren har för min del inte bestått av så mycket ledighet, det är fortfarande mycket av förberedelserna som ska göras.

Det har även hänt mycket under sommaren inom sjukvården och landstinget Gävleborg. Ingen kan ha undgått att det är kaos på våra sjukhus och personalen är uppgivna och nu protesterar de mot de dåliga arbetsförhållanden och ledningen.

Det påminner mycket om situationen som var inför valet 2010 och inte mycket har hänt sedan dess. Rubrikerna handlade då också om överbeläggningar och att personalen var missnöjd över bemanning och sina arbetsförhållanden. Inte mycket har hänt sedan dess från den socialdemokratiska landstingsledningen.

Nu är de mindre än 40dagar kvar till valet och då kan Gävleborgarna välja en ny landstingsmajoritet som är beredd att göra någonting åt situationen.

Orimlig koppling mellan LO och SAP.

Den svenska modellen på arbetsmarknaden är någonting som har fungerat bra och där vi moderater tycker att det är en modell som vi ska värna. Facken har en mycket stark position både på arbetsmarknaden och inom politiken. Det kan inte ha undgått någon att LO och dess medlemsorganisationer har en väldigt stark position på arbetsmarknaden och inom de områden där de verkar har de i princip monopolställning att organisera arbetstagarna. Till detta så finns det en väldigt stark koppling till det socialdemokratiska partiet där man betalar delar av de enskilda medlemmarnas medlemsavgifter till att finansiera ett av alla partier som finns. Dessutom bedriver man helt egen valrörelse för att hjälpa socialdemokraterna att vinna regeringsmakten.

Är detta ett problem?

En medlemsorganisation har såklart möjlighet att fatta i princip vilka beslut som helst, vill man avstå medlemmarnas pengar till ett parti så är det väl så. Men när man är en part på arbetsmarknaden och som har monopol på att företräda arbetstagarna så kan man ifrågasätta om det är rimligt.

Jag har själv arbetat inom Metalls avtalsområde och ville då inte vara medlem i en förening som tar mina medlemsavgifter och betalar till ett parti som jag absolut inte sympatiserar med. Att inte vara medlem i facket var inte lätt, det krävdes åtskilliga timmar av diskussioner för att endast vara med i a-kassan.

Det förekom då och förekommer fortfarande en utfrysning på arbetsplatser där man inte vill vara med i facken av denna anledning. Dessutom kan du som icke socialist inte vara förtroendevald i facket. Vi har tidigare läst om berättelser där icke rättroende har uteslutets och som inte får verka som förtroendevald trots att medlemmarna har valt dem. Detta är inte okej i en organisation som i princip har monopol och som tror på alla människors lika värde.

Jag har försökt få till en dialog om detta med LO-företrädare i länet, men de är helt ointresserade av att diskutera detta. Jag vill helt enkelt veta om det förekommer sådant på arbetsplatser i länet.

Det bästa för alla parter vore om facket och SAP släppte banden. När inte ens hälften av deras medlemmar röstar på socialdemokraterna så finns det inget legitimt skäl kvar för detta täta samarbete.  Detta är något som kommer hända förr eller senare, det finns numer mer en ett arbetarparti i Sverige och det gamla arbetarepartiet har övergett arbetslinjen.

Personalflykten fortsätter

Under det senaste året har många sjuksköterskor sagt upp sig på akuten i Gävle, över 30st av totalt 40 budgeterade. Detta innebar att tillslut sa läkarna ifrån och förklarade att man inte kommer kunna ta det medicinska ansvaret. Detta diskuterades mycket under våren och svaret från landstingsledningen är att man nu planerar att bygga om lokalerna på akuten. Att lokalerna är undermåliga för den verksamhet som bedrivs har vi vetat i flera år men först nu planerar man att göra någoting åt det. Räcker detta?

Såklart inte. Man kan inte kompensera utarbetad personal, dålig arbetsmiljö och medarebetare som inte känner sig sedda och lyssnade till, med ombyggda lokaler. I förra veckan berättade Gävle dagblad om att nu har man problem på operation i Gävle med att personal säger upp sig i protest mot arbetssätt och arbetsmiljö. Trots att man har helt nya lokaler så trivs inte vissa medarbetare. Detta visar att det räcker inte med att göra om fasaden utan det krävs ändring ifrån grunden.

Problematiskt läget på våra sjukhus

Då är sommaren här och läget på våra sjukhus blev tyvärr så illa som vi befarade. Man hade inför sommaren svårt att få tag på vikarier för att kunna upprätthålla bemanningen på våra sjukhus. Detta innebär att de som nu jobbar under sommaren får arbeta ännu mer. Man försöker nu även få in bemanningsföretag men det är inte lätt det heller, även de som arbetar på bemanningsföretagen vill ha semester under sommaren. Man tvingas nu även ställa in operationer och stänga vårdavdelningar p.g.a. av personalbrist vilket är oroande, vilket innebär att det blir ännu fler överbeläggningar som både hotar patientsäkerheten och gör arbetsmiljön ännu sämre. Vart ska alla patienter ta vägen? Nu på morgonen är det 55 patienter på överbeläggningsplats (totalt finns det 576 tillgängliga vårdplatser idag)

Att det alltid blir kaos under sommaren är inget ovanligt, det brukar oftast vara så hos Landstinget Gävleborg. Men av någon anledingen så blir ledningen alltid lika förvånad när det händer varje sommar. När vi sedan efter sommaren frågar om hur det gick och vill se en uppföljning så är oftast slutsatsen att det har vart lugnt. Frågar man däremot personalen och vårdförbundet så får man en helt annan bild av sommaren.

I veckan var det återigen debatt i radion om bemanningsproblemantiken. Som vanligt skyller landstingsråden ifrån sig på att det finns för lite sjuksköterskor och att det är regeringens fel. Jag påpekade att vi måste arbeta långsiktigt med personalförsörjningen i vårt landsting och även planera för att våra medarbetare ska kunna ha semester under sommaren, det var landstingsrådet helt oförstående inför. När många ur vår personal, exempelvis akuten och operation i Gävle, nu säger upp sig så blir såklart läget ännu mer allvarligt, men även det problemet förnekade landstingsrådet.

Att vi idag har en landstingsledning i Gävleborg som inte tror sig kunna göra åt problemen hos oss gör att behovet av maktskifte blir ännu större.

Landstinget Gävleborg och Almedalen

Glada sjukvårdspartister besöker
Landsitngets utställning

Även i år satsar Landstinget Gävleborg på att vara arrangör i Almedalen. Frågan man ställer sig på vilket sätt dessa arrangemang gynnar våra länsinvånare. I år utökade man sitt engageman till två dagar där det under första dagen arrangerades seminarier med olika teman. Under dag två valde man att satsa på ”det upplevelse baserade varumärkesbyggande” genom att mitt i centrala Visby ha en monter där man genomförde olika program, man blandade intervjuer med musikuppträdanden.

Responsen från de som deltog under seminarier och passerade förbi utställningen varierade. Majoriteten kommer såklart lyfta fram detta som en succé, men de jag pratade med frågade varför man satsar så mycket från just vårt landsting.

För oss politiker är det mer relevant att närvara i Almedalen. I år var det över 3000 olika seminarier som vi kunde närvara på. Det är såklart alldeles för många för att kunna vara med på alla, men det finns alltid flera varje dag som är givande och intressanta. Dessutom så finns det möjlighet att träffa och samtala med olika personer. Erfarenhetsutbyte och omvärldspaning är viktigt för oss alla. Almedalsveckan är något världsunikt, ingen annan stans i världen träffas så politiskt intresserade människor, från olika politiska partier, myndigheter, företag och intresseorganisationer.

S-Landstingsrådet ger besked
om vårdval

De flesta seminarier jag deltog på var såklart inom hälso- och sjukvården, men det blev även en del om det politiska läget. Under landstingets egna seminarium om vårdvalet så kunde vi åhörare konstatera att länets socialdemokrater inte kommer stå upp för patienternas möjlighet att välja läkare. Vårdvalet inom primärvården är hotat och det kommer nog knappast bli något vårdval inom specialistvården, om s får styra även efter valet.


Nu är denna Almedalsvecka slut för min del och nu blir det några veckors semester innan valrörelsens kör igång igen.