Landstingsledningen gillar inte vårdentreprenörer

Under förra året pågick diskussionerna heta om framtiden för Sandvikens sjukhus. Vi i oppositionen har under de senaste åren gjort flertalet besök där för att lyssna in verksamheterna och se vilka möjligheter som finns att utveckla sjukhuset och dess verksamheter.

Tyvärr valde majoriten att stänga dagkirurgin i somras för att utöka verksamheten på operationscentrum i Gävle. Vi motsatte oss denna nedläggning med tanke på den fantastiska verksamhet som man bedrev där och just med de fördelar som finns för en dagkirurgisk enhet att inte ligga på sjukhusområdet i Gävle. Tyvärr bortsåg majoriteten från detta och forcerade fram en flytt månaden före höstens val.

Inför valet så presenterade vi våra framtidsplaner för sjukhuset vilket innebar utökad rehabverksamhet, möjlighet till mellanvårdsplatser samt låta någon extern aktör ta över dagkirurgins gamla operationslokaler. Vi misstänkte då att majoriteten inte var så intresserad av att utveckla sjukhuset utan att man hellre vill avveckla det.

Idag kom ett besked som tyvärr stärker vår oro, man säger nej till att en extern aktör hyr de nyss lämnade operationslokalerna på sjukhuset. Man hänvisar ifrån ledningen att man inte kan utveckla lokalerna för att bedriva operationsverksamhet. Detta är ett mycket märkligt ställningstagande. För ett par år sedan var dessa lokaler de mest moderna av alla operationslokaler i Gävleborg, nu ett par år sedan är de helt uttjänta och det går tydligen inte att utnyttja dessa över huvud taget.

Jag tror detta är ett politisk ställningstagande från den socialistiska landstingetledningen, man gillar inte entreprenörer och dessutom så motarbetar dem aktivt . Vad säger regionens och Sandvikens centerpartister om detta, de brukar annars vara för mångfald och vill gärna underlätta för entreprenörer? Gäller inte detta för centerpartisterna i regionen och i Sandviken?

Personalflykten fortsätter.

Vi har under flera år påpekat bristerna i Landstingets/Regionens personalpolitik och att man har svårt att behålla sina medarbetare. Det finns många olika verksamheter som har drabbats av att medarbetare har sagt upp sig i protest mot det toppstyrda landstinget med en politisk ledning som inte bryr sig.

Först var det läkarna som flydde landstinget sedan har vi kunna läsa och höra om hur sjuksköterskor säger upp sig på flera avdelningar och nu nås vi av information att personalen även slutar på informationsenheten. Att personal slutar är naturligt men när det sker i sådan omfattning och med ett sådant tydligt missnöje mot ledningen så är läget mycket allvarligt.

När vi lyfter dessa frågor politisk och ställer ansvarig ledning till svars så möts vi av tystnad och ointresse. När ska majoritetens företrädare vakna och se det allvarliga läget?
De senaste avhoppen inom informationsenheten ska enligt media bero på att man är besviken på Regionens nya webbTV (som även kallats NordkoreaTV). Man har tydligen vart kritisk och motsatt sig projektet och nu väljer man att sluta.

Att man fortsätter att sprida information som inte stämmer överens med den verklighet som länsinvånare och medarbetare känner igen sig i slår så klart tillbaks i att medarbetarna slutar och söker sig till andra arbetsgivare. Det går helt enkelt inte att arbeta på detta sätt, när ska den högsta lednigen inse detta?

Lågt förtroende för oss landstingspolitiker

Det känns som det blir allt fler enkäter och undersökningar om vad människor tycker eller inte tycker. I dag kan vi läsa i DN att svarfrekvensen minskar allt mer och det är något som man inte vill berätta när man redovisar olika undersökningar. Vi politiker läser dessa undersökningar med stort intresse men frågan man kan ställa sig, hur rättvisande är de?

Idag skriver Hälsingetidningarna om just en sådan mätning, den nationella hälsoenkäten. Den har sedan sammanställts av Samhällsmedicin på regionen.

En del i denna undersökning är om Gävleborgarna har förtroende för olika politiker och intuitioner.
Det är nedslående för oss landstingspolitiker när man läser detta. Vi är den intuition som Gävleborgarna har minst förtroende för, förutom arbetsförmedlingen. Vi är inte ens i närheten av det förtroende som finns för riksdagen eller för andra myndigheter.

Jag har fått frågan, vad kan vi politiker göra för öka väljarnas förtroende för oss?

Det är inte en helt enkel fråga. Förtroende är något som tar tid att bygga upp men som kan raseras snabbt.

• Jag tror att vi politiker måste finnas mer i människors vardag och lyfta samhällsproblem så som människor uppfattar dem. Vi ska inte sluta att göra allt vi gör idag men vi ska hela tiden värdera om det vi gör gynnar våra länsinvånare eller inte.
  
• Vi ska sedan ge våra politiska svar på dessa samhällsproblem på ett sätt som är realistiskt och trovärdigt. 

• Vi måste alltid sätta människor främst och se alla människor och just deras behov. Vi ska vara väldigt försiktiga med att gruppera människor och inte se till varje individ.
  
• Sedan måste vi politiker göra det vi lovar. När det är val så är det lätt att lova allt till alla, vilket vi kunde se tydliga exempel på under förra valrörelsen, men vi måste också genomföra det vi lovat. Då är det såklart svårt att som enskilt parti lova saker om man inte har några samarbetspartier som är beredd att genomföra det tillsammans med. 

• Vi måste samarbeta för länets och Sveriges bästa. Genom att före val tydligt deklarera vilka man tänker samarbeta med och hur politiken kommer se ut så vet människor vad det är man går och röstar på. 

Som sagt, det är enkelt att rasera förtroende med det tar tid att återfå förtroende. Detta visar den undersökning som nu presenterats.

Oroväckande bokslut för Landstinget

I går fick vi i oppositionen en kort genomgång av Landstingets bokslut för 2014, media och majoritetens företrädare fick informationen dagen före. Utfallet för 2014 är både positivt och negativt men framförallt så är det oroande inför framtiden. Landstinget lyckas med att få ett positivt resultat och klarar precis målet på 1%. Däremot fortsätter vissa av sjukvårdens divisioner att gå med underskott. Operations underskott är visserligen lägre än året innan men då ska ta i beaktan att landstinget fick kraftigt ökade resurser 2014 när man genomförde förändringar i utjämningsystemet. Division primärvårds underskott fortsätter att öka. Man har inte, som man tidigare påstått, kommit tillrätta med underskotten där. Nedläggning av vårdcentraler och andra åtgärder har inte gett det resultat som majoriteten tidigare påstått.

Investeringsprocessen har havererat fullständigt. Planen var att man skulle fortsätta att investera över 800miljoner kr per år. 2014 lyckades man inte ens att investera hälften av det man tänkt sig. Vi har länge påpekat att vi måste ha en ny investeringsprocess som är mer långsiktig och genomtänkt, men det har vi inte fått gehör för. Nu visar facit att behovet av detta är fortfarande mycket stort.

Majoriteten försöker även göra en framtidsbedömning i bokslutet. Deras slutsatser låter som det tidigare, det krävs effektiviseringar och intäktsförstärkningar.  Detta innebär i sann s-logik, neddragningar i vården och återkommande skattehöjningar. Jag frågade under gårdagens regionsstyrelse vilka andra intäktsförstärkningar de såg var möjliga. Svaret blev då att man förväntar sig att regeringen höjer de generella statsbidragen till landstinget. Att en s-ledd regering ska höja generella anslagen till landstingen i en vikande världskonjunktur och krav på infriande av vallöften om kraftig utbyggnad av bidragssystemen är helt orealistisk.

Vad Landstinget/Regionen behöver er en ny ansvarstagande politisk ledning som ser utmaningarna och som vill och kan hitta lösningar för att hålla ner kostnadsutvecklingen och ökad tillväxt i länet.

Grekiska valresultatet exempel på vänsterpopulism.

Jag brukar inte kommentera andra länders valresultat men nu går det inte att undvika den kris som Grekerna själva har försatt sig i. Till länets kommunisters stora glädje så har nu ett vänsterparti vunnit det Grekiska valet och bildar nu regering. De har valt att alliera sig med ytterlighetsparti på högerkanten vilket gör det till en märklig konstellation. Det som enar dessa två är motståndet mot ordning och reda i offentliga finanser.

Grekland är ett land som under flera generationer levt över sina tillgångar när man bedrivit vänsterpolitik med socialdemokraterna i spetsen. Under de senaste åren har det ansvarstagande konservativa partiet försökt att få ordning på landets ekonomi genom att söka stöd inom Euroområdet och genomfört nödvändiga reformer. De åtgärderna har inte vart populärt hos väljarna vilket nu straffar den sittande regeringen. I söndagens val så valde nu Grekerna att gå tillbaks till den politik som försatt dem i detta läge och de har valt ett ännu mer extremt ansvarslöst parti.

Det vinnande vänsterpartiet har gått tillval på att inte betala av sina skulder, höjda pensioner, höjda löner och en återställarpolitik. Det kan vara enkelt att vinna val på dessa populistiska förslag men det kommer slå tillbaks hårt mot Grekerna, hur ska dessa återställarreformer finansieras? Vem ska betala?

Det Grekiska exemplet bör vara ett varnande exempel för Gävleborgarna hur det går om man låter vänsterpartier styra politiken. De ser inga begränsningar i hur mycket skatt man kan ta ut och hur lite ansvar man tar för offentliga finanser.

Stark intern kritik mot s-ledarskapet i Landstinget/Regionen

I söndags hade Arbetarbladet ett reportage där den nyss avgångna S-ordförande i patientnämnden berättade om sina 8 år som ordförande där.

Patientnämnden är en av de viktigaste och en av de obligatoriska nämnder ett landsting/region måste ha. Dit kan man vända sig när man som patient har upplevt felaktigheter i vården eller har synpunkter på saker som kan förbättras. Deras uppdrag är att sedan försöka ta reda på vad som hänt för att på så sätt undvika att det ska kunna hända igen. Det är just det som Torbjörn beskriver som en av de saker alla som anmäler felaktigheter har som syfte, att det just inte ska hända igen.

När man sedan läser vidare i artikeln framkommer det stark kritik mot sin egen ledning. Hans uppfattning är att ledningen inte bryr sig tillräckligt mycket om patientsäkerheten. Han hävdar också att men inte diskuterar patientsäkerheten och patientperspektivet tillräckligt mycket i ledningen. Jag delar hans uppfattning. Den styrande majoriteten och den högsta ledningen är alldeles för ointresserad av just dessa frågor.

Detta ointresse är en av anledningarna som gör att han nu lämnar landstingspolitiken. Det är tråkigt att han väljer att göra det, vi behöver bli fler som fortsätter kämpa för patienternas bästa.

Från oss i oppositionsen och moderater så har vi alltid med patientperspektivet i det vi gör. Vi ställer oss alltid frågan, hur gagnar detta förslag patienterna och vårdkvalitén.

En epok är över i Svensk politik

Idag avtackade vi Fredrik Reinfeldt som partiordförande på vår extra partistämma. Fredrik har förändrat Svensk politik och oss moderater för alltid. Han höll sitt sista tal som partiledare idag och det är nog ett av de bästa tal han haft, vilket vi brukar konstatera efter varje tal.

Han har lyckats att få in helt andra sätt att se på politiken och samhällsutvecklingen. Det som jag tycker är en av de stora förändringarna han har åstadkommit är hur vi politiker arbetar med att ha dialog med väljarna. Han har genom alla sina möten med människor lyssnat på ett sätt som jag tror ingen annan har gjort före honom. Genom att lyssna till människors berättelser har han lyckats skapa sin, och vår, berättelse om Sverige och de samhällsutmaningar vi står inför. Han påpekade återigen idag att alla mäniskor har sin berättelse att berätta. Om vi som politiker inte väljer att lyssna till allas berättelser utan endast välja ut några få som vi lyssnar till blir vi snabbt irrelevanta som politiker.

Fredrik har vart med och format nya moderaterna till det moderna parti vi är idag. Jag ser inte att något annat parti är i närheten av oss att just vara ett så modernt parti som vågar ompröva sin politik för att möta framtidens utmaningar.

Jag lovar att jag ska göra det jag kan för att förvalta det arv som Fredrik lämnar efter sig på ett så bra sätt som möjligt. Vi ska se till att vi moderater i Gävleborg alltid ska lyssna till de människor som finns och verkar i länet, sedan ska vi använda detta för att utveckla vår politik så att vi ger de politiska svar på de samhällsutmaningar som människor beskriver.

Det kommer bli ett stort tomrum efter Fredrik men jag känner mig trygg i att den nyvalda partiordföranden kommer fortsätta med det som är nya moderaterna. När det nu inte blev något extraval så har vi stora möjligheter att fortsätta utveckla vårt parti och bygga det nya laget inför 2018.

Det var även kul att få träffa de övriga fyra Allianseledarna idag på stämman och om nya moderaterna är en framgångshistoria så är även Alliansen det. Med tanke på den turbulens som råder i politiken idag så känns med mycket tryggt att se hur väl sammansvetsade Alliansen partiledare är idag, trots att en av dem är ny i gänget.

Tack Fredrik och lycka till Anna!